Miljötinget 2010

Av Michael Karnerfors, 2010-10-23

Sitter nu på tåget på väg hem från Ludvika efter att ha besökt Miljötinget, en miljökonferens för ungdomar i årskurs 9 igenom gymnasiet. Miljötinget är en tredagars träff där ungdomar från hela Sverige samlas för olika miljörelaterade aktiviteter, seminarier och workshops. Jag för min del fick bara se en kort glimt av detta, men upplevelsen var redan ifrån detta väldigt kul.

Gåva från Miljötinget 2010. Notera den lilla Fair Trade-symbolen. ;)
Gåva från Miljötinget 2010. Notera den lilla Fair Trade-symbolen. 😉

Debatt

Ta ställning kring kärnkraft!
Mikael Ståldal, Mikael Karnefors, Göran Bryntse och Moderator Jörgen Edsvik Region Gävleborg
1980 folkomröstade Sverige om avveckling eller utveckling av kärnkraften under framtiden. Svaret blev ett nej för ett utbyggande men mycket har hänt sedan dess. Idag står vi i ett helt annat skede då nya reaktorer är planerade, ska Sverige avveckla kärnkraften?
Kärnkraft är ett debatterat ämne så även på Miljötinget. Vi ger dig chansen att lyssna på en intressant och saklig debatt som ger dig en inblick i ämnet kärnkraftsanvändning och dess effekter positiva som negativa. Ta ställning en gång för alla.

Min uppgift där var att deltaga i en debatt om kärnkraft. Totalt var vi fyra debattörer, två för och två emot. På "min" sida hade jag med mig Mikael Ståldal från Miljövänner För Kärnkraft. På mot-sidan hade vi Göran Bryntse från Folkkampanjen mot Kärnkraft - Kärnvapen, och en miljöpartist som jag tyvärr tappat namnet på. Som åhörare hade vi ca 30 ungdomar.

Upplägget var att vi fick 8 minuter vardera för ett framförande, sedan 2 minuter var för en komplettering och/eller kommentar på de andras framföranden. Detta var väldigt kort om tid kändes det som, så det blev lite korvstoppning men jag lyckades hålla mig inom gränserna, långsnackare som jag annars är. Presentationen (som jag skrev på tåget mest som minnesanteckningar) blev riktigt bra, och i ett ögonblick av skryt tänker jag påstå att jag nog hade den bästa av deltagarna. Medan miljöpartisten inte hade någon presentation alls utan bara läste tyst innantill från ett papper, så hade Mikael och Göran lite väl siffertyngda presentationer. Och när man bara har 8 minuter på sig att föreläsa för 25-30 ungdomar som redan börjar bli möra, så litar jag inte på siffer-excercis.

20 sockerbitar motsvarar "din" volym uran, under hela ditt liv.
20 sockerbitar motsvarar "din" volym uran, under hela ditt liv.

Min enda siffra var "20 sockerbitar". Det är ca en deciliter (löst packad), vilket motsvarar hela den mängd uran som krävs för att hålla en svensk medborgare med el - både hemma och på jobbet - i hela livet.Jag skall lägga upp presentationen senare när jag putsat den till mer lämpligt web-format och lagt till källor på bilderna. Jag tror att alla presentationer och bilder från Miljötinget kommer att läggas upp på deras webplats senare.

Efter debatten blev det utfrågning, både av moderator och av deltagarna. Igen gick det riktigt bra. Ingen satt direkt svarslös, förutom den stackars miljöpartisten som var lite väl tyst och verkade nästan vara lite obekväm att vara där. En tjej blev nyfiken på när jag hade slagit ned på Görans påstående att en tysk studie säger att kärnkraftverk ger barn cancer (den säger raka motsatsen). Hon frågade hur man kunde vara säker på att det inte var kärnkraftverken. Och det som tog lite skruv var när jag berättade att vi lever med strålning både från omgivningen och i våra kroppar. Det tycktes märkligt för henne att vi strålade på samma sätt som uran. Men jo, radioaktiva är vi.

Eftersnack

Det roligaste med sådana här saker är dock eftersnacket, när de som är intresserade har frågor och vill diskutera.  Att stå och predika är väl kul i sig att alla stirrar på dig och du har (förhoppningsvis ;)) deras uppmärksamhet, men det är ändå efteråt i diskussionen som jag helst vill vara. Majoriteten som diskuterade efteråt var tjejer, och det ser jag som väldigt glädjande att nästa generation inte betraktar kärnkraft som en "manlig" teknik-fråga.

Jag fick tillfälle att lätta min väska med lite pins till en kärnkrafts-positiv tjej, och vid lunchen pratade vi och hennes kompis vidare om hur kärnkraft påverkar stabiliteten i världen. Nyheter för dem var exempelvis Megatonnes to Megawatts programmet och det faktum att vi kan förstöra vapenmaterial med hjälp av kärnkraft, och istället använda materialet för goda syften trots att det ursprungligen togs fram för vapenbruk.

Överlag en jättekul träff. Jag hoppas Miljötinget sprider sig och växer så att fler län börjar med denna typ av aktivitet.