Det fina med ett sånt system vore givetvis att fonden/försäkringsbolaget/vad man nu ska kalla det, kommer granska alla anläggningar och anläggningar utan haverifilter etc får naturligt högre premie. 

Den här artikeln av Radetzki är också läsvärd (fast det är väll egentligen en sammanfattning av den andra) http://www2.ne.su.se/ed/pdf/26-4-mr.pdf

Vattenkraft (Banqiao) 
kemiindustri (Bhopal)
petroleumindustrin (Exxon Valdez, deepwater horizon)
flygindustrin (tänk tex en stor krasch i bostadsområden runt bromma flygplats)
transport av farliga material (tänk urspårat tåg med giftigt material i centrum av någon ort).

De största riskerna i Sverige är väll möjligtvis de stora dammarna (Rasar Suorvadammen utplånas Luleå) och kanske Preemraff Göteborg (pga sitt läge). Men jag har dock ingen koll på svensk kemiindustri så vet ej vad för risker de innebär.
Ett stort problem i sammanhanget är att så vitt jag vet så är det endast kärnkraften som avkrävs en redovisning av "värsta möjliga olyckan". Jag har aldrig sett någon redovisning av vad värsta möjliga olyckan i Preemraff göteborg skulle ha för konsekvenser. Inte heller finns det någon kostnadsbedömning av ett Suorvahaveri även om det iallafall finns evakueringsprocedurer för det.

Det är två punkter jag vill följa upp om.

Första punkten:

SvD 4/5: "Att påstå att det är fel av staten att gå in och täcka topprisker är en självmotsägelse eftersom det är ett av nationalstatens syften att finnas till för just den typen av eventualiteter."

martin: "Vad bygger ni det påståendet på? Vilka andra topprisker täcker staten och bör staten täcka enligt er?"

michael: "Allt vad katastrofhantering heter. "

martin: "Vad betyder det? Vilka sidor i vilka forskningstexter bygger du det på?"

michael: "Återkom med frågan när den inte bara är spydig."

Frågan var inte det minsta spydigt menad. Det är helt enkelt inte uppenbart för mig vad du menade med "allt vad katastrofhantering betyder" och därför frågade jag. Kan du vänligen kan ge mig en referens till någon i ditt tycke bra förklaring av det? Som jag ser det handlar frågan delvis om vilka risker som det är moraliskt acceptabelt att utsätta andra för och vem det är rättvist att låta bära konstnader när risker realiseras. Så jag undrar vad det är för argument av det slaget som ditt resonemang bygger på.

Andra punkten:

SvD debatt: " så långt som är rimligt möjligt ..."

martin: "Vad betyder det? Vilka argument har ni för att inte kräva helförsäkring snarare än delförsäkring?"

michael: "Det som kallas Rimlighetsprincipen... Goggla på det så hittar du det. Rimlighetsprincipen är dubbelriktad och säger att om du får tillstånd att utföra en verksamhet så måste du vidta de åtgärder som är rimliga för att undvika katastrof. Orimliga åtgärder däremot behöver du inte täcka utan de riskerna överförs på samhället. Samhället får inte ställa orimliga krav på en verksamhet när den väl tillåtet den. Kort och gott: har du fått tillstånd att driva din verksamhet skall du inte behöva bryta ryggen av dig bara för att uppfylla kraven som ställs på dig. "

Google ger flera olika träffar på den termen så det tipset är inte till så stor hjälp är jag rädd. Din beskrivning är begriplig men en viktig bit saknas ser det ut som. Det förklaras inte vilken rimlighetsbedömning som ska vara styrande. Du tycker delförsäkring är rimligt men Nordin skulle säkert säga att helförsäkring är det rimligaste. Det behövs något annat argument för att komma vidare därifrån.

2) Det skulle vara hur bra som helst om man satte samma krav på försäkring,avfallshantering, miljöregler, nermonteringe osv osv  för alla sätt att producera energi. 

Det finns många fler sätt att skjuta ned det argumentet. Som att Citytunnelen i Malmö - som är dubbelt så lång som Hallandsåstunneln - absolut inte kan vara klar på bara ynka 5 år och på budget när ås-tunneln inte är klar efter 15 års byggande...

Nej. Det är två olika delargument det där gäller. Nordin säger att taket för ersättning är satt till 12 miljarder. Det är fel... taket är 12 miljarder + resten av bolagets tillgångar.

Om detta ändå inte räcker så är det ändå rimligt att staten tar resten.

Vad betyder det? Vilka sidor i vilka forskningstexter bygger du det på?

Återkom med frågan när den inte bara är spydig.

" så långt som är rimligt möjligt ..."

Vad betyder det? Vilka argument har ni för att inte kräva helförsäkring snarare än delförsäkring?

Det som kallas Rimlighetsprincipen... Goggla på det så hittar du det. Rimlighetsprincipen är dubbelriktad och säger att om du får tillstånd att utföra en verksamhet så måste du vidta de åtgärder som är rimliga för att undvika katastrof. Orimliga åtgärder däremot behöver du inte täcka utan de riskerna överförs på samhället. Samhället får inte ställa orimliga krav på en verksamhet när den väl tillåtet den. Kort och gott: har du fått tillstånd att driva din verksamhet skall du inte behöva bryta ryggen av dig bara för att uppfylla kraven som ställs på dig. Det framgår inte vad jag kan se om siffrorna är pålitligt tillämpbara på enskilda länder som Tyskland.Lägsta siffran som anges är 15 döda per TWh... det var den jag använde. Oavsett vilka variationer det finns mellan länder så kan det bara bli värre än det. I övrigt... varje olycka innebär sina egna kostnader, ja. Har vi en förbannad otur ocvh det blir många olyckor på kort tid, då blir det dyrt... ja. Men detta käller alla former av kritisk verksamhet. Ett landsomfattande, långvarit strömavbrott under en köldknäpp i Sverige exempelvis kommer att få en härdsmälta i ett svensk kärnrkaftverk att verka som en barnlek.

Situationen nu med att reaktorägaren har obegränsat skadeståndsansvar (vilket rent praktiskt innebär att företagets alla tillgångar kan tas över och om kostnader överstiger det så måste staten ta kostnaden) är identisk med tex ägare av raffinaderier, kemikaliefabriker, vattenkraftsdammar etc. Att sådana industrier kan orsaka enorma katastrofer har vi sett med Bhopal och Banqiao. Om detta ska tolkas som en subvention så är frågan, varför är denna subventionen ok till vissa industrier men inte till andra?

Nordins siffra på "långt över 1000 miljarder" för skadeståndsanspråk pga Fukushima vet jag inte vars hon fått ifrån. Det verkar ligga närmare 400 miljarder, man får se i efterhand. http://www.bloomberg.com/news/2012-02-13/tepco-widens-loss-forecast-as-fukushima-costs-trigger-8-9-billion-of-aid.html 
Men även "över 1000 miljarder" är ingen stor kostnad per producerad kWh, långt mindre än effektskatten (som är unik för kärnkraft i Sverige).

Tysklandspecifik samhällskostnad pga kol kan du se här
http://www.externe.info/results.html
Kärnkraften orsakar en storleksordning mindre samhällskostnader (kostnaden för olycka är inräknad i den siffran).
Här kan du se externe resultaten uttryckt i dödsfall per kWh
http://www.analys.se/lankar/bkgr/bkgr1-01.pdf

"Vi skrev att detta tycker vi inte är fel."

Nu förstår jag inte riktigt hur ert resonemang hänger ihop. Ert första svar till Nordin var att statligt övertagande kan "täcka upp alla kostnader". Men du verkar nu gå med på Nordins linje att övertagandet sannolikt ger konkurs för bolaget med följd att återstående kostnader faller tillbaka på staten men tillägger att det ändå inte är ett problem. Ska jag tolka det som att du tar tillbaka det första svaret till Nordin på denna punkt?

"Allt vad katastrofhantering heter."

Vad betyder det? Vilka sidor i vilka forskningstexter bygger du det på?

" så långt som är rimligt möjligt ..."

Vad betyder det? Vilka argument har ni för att inte kräva helförsäkring snarare än delförsäkring?

"Det är bara att räkna på vad de 8 reaktorer som snabbstängdes skulle ha producerat, och applicera följande data på det:
http://nextbigfuture.com/2011/03/deaths-per-twh-by-energy-source.html "

Tack för källan. Det framgår inte vad jag kan se om siffrorna är pålitligt tillämpbara på enskilda länder som Tyskland. Känner du till några detaljer om det?

Förstår jag det rätt att ert starka påstående  ("långt mer ohälsa och död ...") baseras på att kolkraft använts? Om det kontrafaktiska scenariot utan nedstängning har vi strikt sett inga fakta. T.ex. kunde någon form av tillbud ha skett. Men jag tolkar om det du skriver som ett påstående om förväntat utfall.

"Europeisk kärnkraft producerar ca ..."

Tack för beräkningen. Två funderaringar om den. Lise Nordin skrev "långt över 1000 miljarder" men du räknar på exakt 1000 miljarder. För det andra, din beräkning antar, om jag inte missar någonting, att det som inträffat i Japan bara kan ske på ett enda kärkkraftverk i Europa per 20 år. Om det sker två gånger blir kostnaden dubbel. Om tre tredubbel och så vidare. Stämmer det och finns någon grund för att anta det?

"Vad definerar Citigroup som "ekonomiskt stöd"?"

Bra fråga. Jag vet inte, jag citerar enbart vad Nordin skrev.