Lise Nordins respons på vår kritik mot hennes klipp & klistra-debatterande mot Alliansens energiuppgörelse lämnade majoriteten av våra argument obesvarade.

De senaste decenniernas rödgröna kärnkraftsmotstånd har enbart givit oss dåligt fungerande kärnkraft och rusande el-priser vintertid. Att Alliansen ersatt denna politik med en uppgörelse som tillåter kärnkraft - samtidigt som den också satsar på förnybart och energieffektiviseringar - är därför en förödande prestigeförlust för de rödgröna. Nordins svar bekräftar att hennes attack är pajkastning och partipolitiskt käbbel för att dölja detta misslyckande.

Nordin upprepar påståendet att ersättningstaket för en olycka är satt till 12 miljarder. Detta är - som redan påpekats - felaktigt. Hon kompletterar påståendet med lite löst handviftande om konkurs, men det är inte ett seriöst svar.

Hon kommenterar inte vårt argument att det är rätt och rimligt att staten täcker topprisker, därför att det är en av nationalstatens huvuduppgifter. Istället försöker hon väcka ilska genom att hävda att "skattebetalarna" betalar för en olycka. Till detta kan vi i så fall tillägga att eftersom vi skattebetalare - privatpersoner och företag - är de som nyttjar den el som kärnkraften förser oss med är det i högsta grad rimligt att vi också solidariskt betalar för eventuella extrautgifter. Vi gör det redan idag i och med kärnavfallsfonden som finaniseras direkt från vår elräkning och detta tycks Nordin inte ha något emot. Dessutom mjölkas kärnkraften via effektskatten på mer pengar än vad en fonderingspremie skulle kosta.

Nordin hävdar att kärnkraften inte kan försäkras, för inga försäkringsbolag skulle vilja göra det. Att olycksfonder, likt USA's Price-Anderson Nuclear Industries Indemnity Act, kan lösa försäkringsfrågan verkar hon inte vilja kännas vid. På samma sätt ignorerar hon också vår kritik mot dubbelmoralen i att enbart ställa detta "försäkringskrav" på kärnkraft och inte på andra verksamheter som har samma eller högre risker. (exempel på andra riskindustrier borde nämnas och argumentet förstoras, det är i mina ögon en av huvudargumenten mot Nordin och viktigaste budskapet till läsarna, kärnkraftens olycksrisk är inte unik. Efter att ha läst artikeln borde läsarna ha fått upp ögonen för att kemifabriken, raffinaderiet eller oljehamnen runt hörnet är precis lika "stor och läskig" som en kärnreaktor)

Resten av Nordins svar är gamla slitna floskler om kärnkraften. Vi besvarar dem i korthet.

62 kraft-reaktorer är under uppförande i världen just nu. USA, Ryssland, Japan, Pakistan, Slovakien, Ukraina, Argentina, Brasilien, Finland, Frankrike, Indien, Kina bygger kraftreaktorer. De senaste åtta åren är det enbart två länder som i förtid stängt ned fungerande reaktorer: Sverige och Tyskland. Den nedläggnings-"trend" Nordin försöker hävda existerar inte.

Kärnkraft har i Sverige de lägsta utsläppen av klimatgaser av de olika kraftslagen. En livscykelanalys (LCA) från Vattenfall år 2005 visar att svensk kärnkraft har utsläpp på 3 gram koldioxid per kWh levererad till hushållskund. Vattenkraften ligger på 5 g/kWh, vindkraft på 10 g/kWh, solkraft på ca 70 g/kWh. Och den reservkraft som vi måste starta för att vi inte har kapacitet nog att täcka vårt effekt-behov de kallaste vinterdagarna ligger enligt samma LCA på 1300 g/kWh. Att i det läget påstå att kärnkraft inte bidrar till vår rena energimix är verklighetsfrämmande.

Kärnkraftsmotståndarna har i över 30 år lovat och försäkrat att kärnkraften är lätt att avskaffa. De senaste vintrarna har vi sett att det löftet var noll och inget värt. När vi ändå talar försäkringar undrar vi försynt vem som försäkrar oss elkunder mot de skenande elpriser som kärnkraftsmotståndet lett till. Thorbjörn Fälldin, Birgitta Dahl, Olof Johansson, Lise Nordin och de andra kärnkraftsmotståndarna verkar inte beredda att hala upp plånboken för ersätta oss för deras ouppfyllda löften. Så vem skall betala det?

Tomas Kåberger fladdrar i debatten

Kåbergers replik i Svenska Dagbladet (onsdag 25 april) med titeln "Sveriges elsystem är inte isolerat från omvärlden" är en respons på den debattartikel där 13 ledamöter av Kungliga Vetenskapsakademin sågar en storskalig svensk satsning på vindkraft (söndag 22 april: "Meningslös satsning på vindkraft"). Detta är en vid det här laget gammal dispyt mellan KVA och Kåberger/Energimyndigheten, där de sistnämnda hävdar att 30 TWh vindkraftel bör gå bra att bygga i Sverige. KVA hävdar däremot i sin utredning att man får problem vid en utbyggnad över 10 TWh då man har begränsningar i hur mycket vattenkraft man kan använda som reglerkraft. Några exempel från debatten ges här (Kåberger vs KVA).

Kåberger tycks skriva sin replik i affekt då han bland annat uttrycker:

"Att KVA:s företrädare inte anser sig kunna begripa vindkraftsutbyggnaden beror alltså delvis på att de inte förstått att Sverige och vårt elsystem är delar av EU."

KVA-ledamöterna är mycket väl medvetna om detta och har i tidigare utredningar tagit med det svenska elnätets relation till grannländerna när de kommer till slutsatsen om 10 TWh istället för 30, så Kåberger tycks vara ute och cykla. Istället för att utveckla varför KVA har fel i sitt resonemang byter han ämne och tar upp kärnkraften i Japan:

"I Japan stängs om några dagar den sista av landets 54 kärnreaktorer. I mars 2011 lärde man sig att en jordbävning, som kärnkraftverken skulle tåla, trots det skadade en reaktor i Fukushima. Den följande tsunamin ledde till att fyra reaktorer förstördes och till härdsmältor med radioaktiva utsläpp. Landets regering fick plötsligt reda på att om vindarna ändrat riktning skulle man behöva utrymma Tokyo trots avståndet på 20 mil från kärnkraftverket. Det hade ingen talat om tidigare."

Att Kåberger behöver skrämmas med kärnkraften istället för att prata väl om varför en storskalig vindkraftsatsning är på sin plats känns oroväckande, nog borde Energimyndighetens förre generaldirektör ha tillräckligt med argument för förnyelsebara energikällor i sin ficka? Exempelvis hade han kunnat hänvisa till KTH-professorn Lennart Söders uttalanden som han borde känna väl till (se även här). Men det blir värre:

"I de nu kontaminerade områden man inte haft råd att utrymma aborteras missbildade foster och man förbereder sig för att hantera sjukdomar i decennier framåt. Skattebetalarna får betala tusentals miljarder kronor för utrymningar och hantering av de havererade reaktorerna."

Det här är i stil med diverse alarmisters påståenden från förra året om olika hälsoeffekter efter Fukushima. Deras påståenden fick i flera fall ett eget liv och upprepas ännu i diverse forum på nätet som om de vore bekräftade. Att inga rapporter om hälsoproblem står att finna spelar ingen roll för en alarmist, det är bara att spinna vidare och bygga upp ett luftslott av skrämselpropaganda. Om nu Kåberger vill sälla sig till skaran av alarmister samtidigt som han undertecknar artikeln med sina titlar,

professor i Industriell energipolicy vid Chalmers och ordförande i Japan Renewable Energy Foundation

så bör Chalmers Tekniska Högskola fundera på om den här typen av uttalanden bidrar till högskolans annars mycket goda anseende.

Man undrar vad det är för rykten som Kåberger så lättvindigt strör omkring sig? Lite googlande ger en första träff på alarmist-siten Enenews. Därifrån hittar vi originalartikeln (här), som handlar om liknande rykten. Enligt den artikeln har man undersökt saken och kommit fram till att andelen dödfödda eller aborterade foster ligger på samma nivå som före kärnkraftsolyckan. Nöjde sig Kåberger med att läsa Enenews, eller vet han något vi inte vet? Det är upp till honom att förklara sig, har han tillförlitliga källor så bör han vara så god att hänvisa till dem. Inte minst med tanke på att han avslutar sin debattreplik med följande avbasning:

"Kungl. Vetenskapsakademien kanske anser att detta är fel, men det demagogiska språkbruket, och deras självgoda utrop om sin oförmåga att begripa, är ingen vetenskaplig bedrift."

Man kan inte med den godaste vilja i världen påstå att Tomas Kåberger höjer nivån på det vetenskapliga, lika lite som han bidrar till en god debatt. Han har tidigare svajat med sakligheten kring statusen i Fukushima (exempelvis här), men med onsdagens debattartikel når han en ny lägstanivå. Istället för att sakligt förklara vindkraftens förträfflighet och felen i KVAs uttalande så agerar han sagoberättare i syfte att sprida skräck, kärnkraftshatet tycks vara viktigare än att tala väl om de energislag som han föredrar. Kanske det är dags att ta ett nytt steg i karriären genom att lämna tillbaka professorstiteln och ta över ordförandeskapet i Folkkampanjen?

Nu vet vi var vi har honom i alla fall, hur tråkigt det än är.

Mattias Lantz - medlem av det oberoende nätverket Nuclear Power Yes Please

Uppdatering 27 april

För den som föredrar sakfrågan kring vindkraften framför alarmismen så finns det mer seriösa repliker på KVAs debattartikel:

• Second Opinion 25 april - Lennart Söder (Professor i elkraftsystem, KTH): Kungliga Vetenskapsakademien har tyvärr missuppfattat vindkraftens möjligheter
• SvD 26 april - Andres Muld (Generaldirektör på Energimyndigheten): Vi behöver få el från fler produktionsslag
• SvD 27 april - Annika Helker Lundström (VD för Svensk Vindenergi): Utbyggd vindkraft skapar tillväxt och jobb
• SvD Näringsliv 1 maj - Intervju med Lars G Josefsson (f.d. VD för Vattenfall): Tysklands beslut skulle aldrig ha fattats av EU
• SvD 3 maj - KVA slutreplik: Utbyggd vindkraft inte genomtänkt

Uppdatering 5 maj

Och den sedvanliga mytbildningen har börjat. Nu återges Kåbergers uttalande som en etablerad sanning.

• Blekinge Läns Tidning 4 maj - Inger Ågård, Miljöpartiet i Karlshamn: Helt olika beskrivningar

Den andra december 1984 började Union Carbides bekämningsmedelsfabrik i Bhopal läcka kemikalier ut i omgivningen. Det är inte klart vad som orsakade läckan, det kan ha varit sabotage av en missnöjd anställd eller bara ren slump. Men konsekvenserna blev katastrofala. Människor överallt runt fabriken vaknade upp med hosta, kräkningar och kvävningskänslor.

De som försökte fly till fots exponerades bara värre, barn drabbades värst på grund av att kemikalierna var tyngre än luft. 3000 människor dog inom en vecka och ytterligare 8000 har dött pga sjukdomar orsakat av utsläppen. Upp till 200 000 människor har fått permanenta skador pga Bhopal. Bhopal räknas som en av de värsta industrikatastroferna någonsin och det mänskliga lidandet är omätbart.

Klockan 0:30 den 8 augusti 1975 kollapsade Shimantandammen i Kina, vattnet från det haveriet forsade över den redan överfyllda Banqiaodammen som även den brast och den resulterande flodvågen slet sönder över 60 fler dammar utefter Rufloden.  När vattnet passerat hade närmare 6 miljoner byggnader spolats bort och 26 000 människor dog direkt.  I de efterföljande epidemierna och hungersnöden dog ytterligare 145 000 människor. Det är med råge den värsta industriella olyckan någonsin, men det är bara en i en rad allvarliga dammhaverier som skett över hela värden. Till och med i Fukushimaprovinsen brast en damm pga jordbävningen och den resulterande flodvågen dödade 8 personer, dubbelt så många dödsfall som vid Fukushima Daiichikärnkraftverket.

Varför anklagar vi Miljöpartiet för att ha glömt bort dessa katastrofer? Vi gör det eftersom Miljöpartiet, med Lise Nordin i spetsen, blint hävdar att kärnkraft är den enda industrin som kan orsaka katastrofer. De hävdar det genom att påskina att kärnkraftsindustrin är unikt subventionerad eftersom den inte behöver betala en försäkring för den maximalt tänkbara olyckshändelsen. Då miljöpartiet blint riktar in sig på kärnkraften i artikel efter artikel efter artikel efter artikel, utan att med ett ord nämna andra riskindustrier, som tex kemikalieindustrin, petroleumindustrin, vattenkraften, flygindustrin och transporten av farliga kemikalier, kan man bara dra slutsatsen att Miljöpartiet ignorerar andra industriella risker. Den enda risken de bryr sig om är risken från kärnkraft.

En sådan attityd är farlig, om man särbehandlar en industri och blundar för andra industrier, då skapar man inte ett säkrare Sverige. Man ger bara sken av att bry sig om säkerhet när allt i slutändan handlar om ideologi. Om Miljöpartiet verkligen bryr sig om risker och vill göra Sverige säkrare borde de argumentera för att alla riskindustrier ska lyda samma regelverk. Den nya lagstiftningen som Miljöpartiet kritiserar jämnar bara ut spelfältet. Kärnkraften måste nu spela enligt precis samma regler som andra riskindustrier. Miljöpartiets fixering vid kärnkraft är precis lika destruktiv som deras fixering vid uranbrytning, antingen är regler och lagar godtagbara för alla riskindustrier och all sorts gruvbrytning, eller så är de inte det. Säkerheten blir inte bättre av att blint stirra på en sorts industri eller en sorts gruva.

Om Miljöpartiet anser att kraven på riskindustrier är otillräckligt, då borde de argumentera för att skärpa reglerna för alla sådana industrier. Om katastrofer ska användas som argument, då kan man inte glömma bort Bhopal, Banqiao och andra stora industriella katastrofer som skett som är av samma omfattning som Tjernobyl eller Fukushima.

Relevanta bloggar:
Mikael Ståldal Kärnkraften är fortfarande inte subventionerad
Aftonbladet Syn i bluffen om energipolitik
Mikael Andersson (C) Kärnkraft utan statliga subventioner är detsamma som ingen ny kärnkraft!
Martin Moberg Dagens lästips om C:s harakiri i kärnkraftsfrågan...
Mitt i steget Harakiri
Alliansfritt Sverige Ny överenskommelse om kärnkraft - fortsatt förvirring
Supermiljöbloggen Hatts svårlösta kärnkraftsekvation
Anna-Karin Hatt Inga subventioner till kärnkraften

Mätare TE-116-14L#1 och TE-116-14L#2 visar båda starkt ökande trender. Om man kikar i samma rapport några sidor före så ser man en schematisk överblick över vars mätarna ligger. Jag har en pil som pekar mot platsen på reaktorn och jag har ringat in de aktuella mätarna i listan till höger. Bilden blir lite komprimerad här i bloggposten så klicka på den för att se bättre.

Färgkodningen av mätarna betyder detta (japanska kört genom google translate).

Blå = (Can be used to monitor) to be evaluated: blue
Grön = (Used for reference) to be evaluated: green character
Röd = Deficit: target of evaluation (failure after the accident ())

Båda mätarna TE-116-14L#1 och TE-116-14L#2 är blå så TEPCO har inte flaggat dom som trasiga.

Det handlar alltså om två mätare som sitter någonstans just under ytan där tanklocket placeras (RPV BELLOWS SEAL AREA som det står i rapporten). Vi ser också att det finns gott om blåa mätare där, förutom de två ovannämnda så har vi TE-16-114M#1, TE-16-114M#2, TE-16-114N#1, TE-16-114N#2 och TE-16-114R#2. Om man går tillbaka till grafen över temperaturer så har jag markerat vilka linjer som hör till de mätarna. Man ser alltså att av 7 mätare i samma region så sticker två stycken iväg medan resterande 5 inte går upp alls. Kom ihåg att det här är mätare som inte någonsin var konstruerade för att i flera dagar badas i kokande saltvatten samtidigt som de angrips av alla tänkbara korrosiva ämnen som släppts ut ur bränslet under härdsmältans gång. TEPCO har inte flaggat dom som trasiga ännu, men uppe där mätarna är placerade finns inget bränsle. Det finns ingenting som kan generera värme, det enda som kan hända är att det kokar i botten på reaktorn och varm ånga stiger och värmer de två mätarna. Men då hade man sett en värmande trend på alla andra mätare uppe i den regionen plus att man skulle se det på alla mätare i botten.  Hur ser det ut i botten då? Så här (TE-2-3-69H2/3 och TE-2-3-69F2)

Den 18onde och 19onde så händer absolut ingenting. Om man läser fotnoten på den bilden så ser man att de exkluderat en mätare (TE-2-3-69F3) som faktiskt satt i botten. Med den inkluderat så såg det ut såhär.

Aha säger väll alla som vill växla till panikväxeln, temperaturen steg faktiskt i botten. Men sanningen är snarare den att vi har konsekvent sett att temperaturmätare som går sönder först visar en stegrande temperaturutveckling som man inte kan se någon annan stans. TE-2-3-69F3 är exempel på det och TEPCO lär nog meddela samma sak för TE-116-14L#1 och TE-116-14L#2. Vi har tidigare även sett med andra mätare(Will Davis har skrivit om det länk 1, länk 2).

Att från förmodligen trasiga termometrar hävda att Tokyo planeras att evakueras verkar väldigt långsökt. Speciellt med tanken på vars termometrarna är placerade och på vilket beteende tidigare termometrar uppvisat när de går sönder. Det tar bara några minuter med TEPCO's dokument så kan man inse hur långsökt det är.

Men vad händer ifall en del av reaktor faktiskt överstiger 100 grader? Inte mycket! Alla lättflyktiga radioaktiva ämnen är sedan länge lösta i vattnet. Om en isolerad region blir väldigt varm så spelar det ingen som helst roll, så länge man kan kyla tanken och inneslutningen i stort. Kom ihåg hur många mätare TEPCO har i tanken, i inneslutningen och kopplat till vattencirkulationen etc. Om något håller på att gå helt åt skogen så kommer de få indikationer på det långt i förväg! Att någon liten region kan uppnå höga temperaturer är inte alls osannolikt, det är omöjligt att säga om alla delar av härden nu är i en lätt kylbar geometri eller inte.

Det andra som vi borde nämna är påståendet att Fukushima 2 är bortom all räddning eftersom dosraten inuti inneslutningen är 73 Sv/timme. Ärligt talat nu, vad annat kan man förvänta sig inuti en inneslutning där en stor del av härden runnit ner på golvet? Ser man tex på våra gamla inlägg, exempelvis detta, så var dosraterna i 2ans wetwell uppe i närmare 150 Sv/timme och i drywell runt 20 Sv/timme.  Det är förövrigt, om man ska vara petig, lite märkligt att tala om Sievert i detta sammanhanget då Sievert är ett viktat mått på en stråldos "farlighet" för människor. En robot eller ett mätinstrument kan inte få en stråldos i Sievert, enheten är helt meningslös i det sammanhanget. Man ska prata om Gray vilket helt enkelt är joule/kg. Slut på petitessen.

Visst är det ett problem att elektronisk utrustning går sönder när man kör in det i en sådan miljö. Men är det ett oöverkomligt problem? Nej! Man har redan idag många exempel på elektronisk utrustning som kan hantera sådana miljöer. Rymdsonder som utforskar Jupiters månar är ett utmärkt exempel. Satelliter i närheten av Io får runt 1000 Gray per dag och är designade för att kunna klara 1500 gray och vanliga satelliter i omloppsbana runt jorden måste kunna klara solstormar som levererar 100 gray. Io sonden motsvarar nästan ett dygn inuti Fukushima 2 inneslutningen. Är reaktor 2 då bortom räddning? Nej givetvis inte, dels så behöver man bara se till att vattnet fortsätter flöda in där så att smältan hälls kyld och dels ha en sluten loop för vattnet så man inte sprider aktivitet bortom inneslutningen. Om åtgärder behövs för att hålla igång vattnet så lär det vara utanför inneslutningen, inte inuti. In i inneslutningen vill man mest för att kunna kika och se vad för status härdarna egentligne har. Att hålla igång vattnet verkar TEPCO klara och det finns ingen anledning till varför de inte ska kunna fortsätta med det. Vattennivån i inneslutningen är lägre än man väntat sig, men det är inte samma sak som att säga att TEPCO är okapabla att höja nivån om de anser det nödvändigt!

DN ”Kärnkraft självmord för Japan”

SvD Sverige måste ta lärdom av kärnkraftskatastrofen

Aftonbladet Kärnkraftens pris är ohyggligt högt

UNT Forsmark som Fukushima

Translation of the earlier post to Swedish

Det har alltid förbryllad mig (och jag tror att jag kan tala för oss alla inom NPYP) att någon kan vara anti mot någon energikälla. Anta till exempel att någon säger sig vara anti-kemisk energi, då skulle den logiska uppföljningsfrågan förstås vara "vilken typ av kemisk energi?". Helt enkelt eftersom det finns så många olika sätt man kan utvinna kemisk energi på, allt från att elda kodynga i hyddor till förbränningen av bensin i din bilmotorn till högteknologiska gasturbiner till dynamit. Snubben som yttrade påståendet har antagligen inte ens tänkt på de distinktionerna när han gjorde sitt uttalande. Men låt oss säga att han funderar lite grann och specificerar att han är anti-kol. Även detta uttalande kan ifrågasättas. Uttalandet måste följas av en hel del villkor för annars är det idiotiskt. Om han är anti-kol på grund av luftföroreningar, borde han då inte ändra sig om man blir kvitt föroreningarna? Om någon utvecklar ett filter som minskar utsläppen till obetydliga nivåer, är kol då ok enligt honom? Logiskt sett borde han tycka det. Om han är anti-kol på grund av den oerhört destruktiva kolbrytning, skulle han ändra sig om miljövänligare brytningsmetoder utvecklades? Killen är förmodligen egentligen "anti luftföroreningar" eller" anti smutsiga gruvor", inte anti kemisk energi eller anti kol. Han har bara aldrig brytt sig om att försöka specificera eller förstå vad för egenskaper hos kemisk energi han egentligen motsätter sig.

Detsamma kan sägas om vilken energikälla som helst, det finns det ingen rationell anledning att vara emot en energikälla i sig, snarare är man emot en viss oönskad effekt som uppkommer på grund av den nuvarande tillämpningen av en energikälla. Vi NPYPare är inga kolfantaster, men jag vågar svära på att om det fanns bra lösningar på problemen med kol, då skulle vi inte motsätta oss dess användning. Det finns ingen anledning att vara mot bruket av en energikälla om dess problem har lösts.

Fördelen med att gräva djupt och ange exakt vad man egentligen motsätter sig är väldigt konstruktivt, för det öppnar upp möjligheten att söka efter lösningar! Om någon bara säger att de är anti vindkraft så dör diskussionen ganska snabbt utan att ha kommit någonvart. Om personen i stället anger att buller från vindkraftverk är problemet, då kan diskussionen svänga in på möjliga lösningar för att minska buller. Alla vinner på det! Det finns ingen anledning att vara fruktansvärt känslomässig och klamra sig fast vid en "anti-något" idé så hårt att man blockerar alla slags givande diskussioner och blundar för lösningar.

Det viktigaste att diskutera är alltså vilka egenskaper hos en viss energikälla som gör att du motsätter dig den och och hur den kan förbättras så att du inte längre har några invändningar. Det mest frustrerande med kärnenergidebatten är att man aldrig tycks nå den punkten. Fråga ledande miljöaktivister den frågan och de kommer att häva ur sig 58 olika ursäkter utan att vara det minsta intresserade av eventuella lösningar.

Om någon är mot kärnkraft på grund av avfallsproblem så säger vi "Ok, men vad menar du exakt med avfallsproblemet och vad är det med avfallet som du anser vara så destruktivt?" Om du besväras av möjligheten att avfallet kommer att skada framtida generationer så kan vi börja diskutera hur man säkert kan förvara eller förstöra avfallet. Om du är anti kärnkraft eftersom du besväras av säkerheten, då är vår motfråga "hur säkert är säkert nog och hur ska vi uppnå det?". Uppenbarligen måste det finnas en nivå där en verksamhet anses vara tillräckligt säker, annars skulle personen i fråga aldrig kliva ur sängen och gå till duschen av rädsla för att halka och dö.

Men diskussionen slutar alltid som sagt innan den nått denna punkt. "Anti-personer" verkar i regel aldrig vara intresserade av lösningar på de problem de nämner och för det mesta kan de inte ens specificera vad problemet är från första början. Det gäller inte bara för kärnkraftsdebatten, man ser precis samma tendenser i alla typer av diskussioner där det finns en tydlig anti-sida. Anti genteknik, anti bilar, anti kött, anti utforskning av rymden, anti vad som helst! Det verkar vara väldigt svårt för människor att släppa den trygga känslomässiga bindning som uppkommer när man är kraftigt mot något och istället inleda en meningsfull diskussion om problemen och lösningar. Det är alltför lätt att bara vara emot något, det är väldigt mycket svårare att faktiskt söka lösningar!

Så för att försöka vrida kärnenergidebatten i en mer givande riktning så skulle det vara fantastiskt om några kärnkraftsmotståndarna kunde ange vilka villkor kärnkraft måste uppfylla för att vara en godtagbar energikälla. Tro det eller ej så har även vi sådana villkor. Jag tror till exempel inte att någon av oss vill se fler RBMK byggas (den typ av reaktorn som Tjernobyl tillhörde) och personligen har jag ganska högt ställda krav på hur kärnenergi ska utvecklas på lite längre sikt för att vara en acceptabel energikälla. Jag är inte anti kärnkraft, men jag är verkligen anti mot vissa sätt att utvinna kärnenergi.

För att sammanfatta utmaningen:

Vilka villkor måste kärnkraften uppfylla för att du ska godta kärnkraften som en acceptabel energikälla?

Enligt Folkkampanjens ordförande Solveig Ternström så är kvinnor som har en positiv inställning till kärnkraft inte riktiga kvinnor. Denna åsikt uttryckte hon klart och tydligt i SVT Debatt under den första veckan av Fukushimakatastrofen i mars 2011. Det här är bara en av många demoniserande bilder som vissa kärnkraftsmotståndare försöker klistra på oss som inte delar deras syn på kraftslaget: Vi är män, teknokrater, röstar alltid höger, kallsinnigt beräknande, bryr oss inte om miljön, köpta av kärnkraftsindustrin, onda, osv (vi har under det senaste året även blivit kallade avsevärt värre saker än detta). Eller så är vi bara lite korkade eller vilseledda och förstår inte de stora sammanhangen...

Därför är det alltid välkommet med exempel som bryter mot denna bild. Idag tar vi upp konstnären Suzy Hobbs Baker som grundat projektet PopAtomic Studios (se även deras Facebooksida), vars syfte är att sprida information om energiformen kärnkraft med hjälp av snygga och informativa (och ibland provocerande) postrar, logos, konstverk och dekorationer. Deras bilder är fria att distribuera så länge som man anger var de kommer ifrån, och Suzy och hennes vänner är alltid öppna för förslag till nya alster.

Så vad är det som driver henne till denna verksamhet? Man kan sammanfatta det som så att hon fick tillfälle att ifrågasätta den farliga bild som uppmålats för henne i skolan, och kom fram till att den inte stämde med verkligheten. Så hon vill försöka bemöta den bilden med hjälp av sitt konstnärskap. Men hon förklarar det hela så mycket bättre på egen hand, nedan är ett TEDx-talk som hon nyligen höll. Och ja Solveig, Suzy är inte bara konstnär, hon är kvinna också.

Youtubeklippet är taget från denna länk.

Här är ett par andra weblänkar av och om Suzy Hobbs Baker:

• Rod Adams skriver om henne på Atomic Insights: "Using art to communicate about nuclear energy"
• Suzy Hobbs Baker recenserar en barnbok om kärnkraft på ANS Nuclear Cafe: "Nuclear Power: How a Nuclear Power Plant Really Works!"

Det hela började efter att Chris Busby i september lagt upp ett filmklipp på Youtube (här är filmen, och här är vår nedskrivna text av vad han säger) där han pratar om piller som de skall distribuera till självkostnadspris åt barnen i Fukushima. Artikeln i The Guardian visar tydligt att man säljer dessa piller till ockerpriser, tvärtemot vad Busby hävdar. Notervärt är även att vissa av websiternas länkar för donationer leder till ett konto i Wales kopplat till Busbys organisation Green Audit.

Chris Busby har tidigare varit vetenskaplig rådgivare åt det brittiska Green Party. Men nu tycks partiet äntligen ha insett att han går för långt, och distanserar sig från honom och hans senaste uttalanden.

Vi välkomnar detta uppvaknande och hoppas att de svenska organisationer och politiker som brukar frottera sig med Busby nu tänker om. Den bristfälliga forskning och de alarmistiska uttalanden han gör inom diverse olika ämnesområden har inte mycket med verkligheten att göra, och de som fortsätter hänvisa till hans studier undergräver sitt eget förtroendekapital.

En av artikelförfattarna, George Monbiot, har idag (22 november 2011) lagt upp lite mer information om Chris Busby på sin blogg (här).

/Nuclear Power Yes Please

Länkar:

• 21 November 2011: Artikeln i The Guardian
• 22 November 2011: George Monbiots blogginlägg (varning för fula ord)
• 19 September 2011: Busbys Youtube-klipp om piller och konspirationer
• ->  Vår nedskrivning i text av vad han säger i Youtube-klippet
• The Christopher Busby Foundation for the Children of Fukushima (på japanska)
• CBFCF-sidan där man kan donera pengar till Green Audits konto (på japanska)
• 4u-detox.com (på japanska)
• http://busby.harmonicslife.net/ (på japanska)
• 21 april 2011: Mark Lynas blogginlägg om Chris Busby och Green Party

Länkar till våra tidigare blogg- och foruminlägg om Chris Busby

• 15 augusti 2010: Rapport från ett anti-kärnkraftmöte i Stockholm 10 augusti 2010
• ->   Engelsk version av rapporten från BSRRW-mötet 10 augusti 2010, fokus på delen med Busby
• ->   Nedskriven text av vad som sägs under Busbys presentation om Fallujah, BSRRW-mötet 10 augusti 2010
• 7 februari 2011: Chris Busby i farten igen, om påstått läckage av uran från kärnkraftverket i Hinkley Point
• ->   Engelsk version om Busby och Hinkley Point
• ->   Leak of uranium from the Hinkley Point nuclear plant? (längre version i vårt forum om Busby och Hinkley Point)
• 21 oktober 2011: Chris Busby - Scary Rider (Granskning av BSRRWs JK-anmälan av Socialstyrelsen)
• 11 november 2011: Chris Busby and the Fallujah sex ratio - part 1 (dishonesty)
• 14 november 2011: Chris Busby and the Fallujah sex ratio -part 2 (incompetence)
• 18 november 2011: Vår granskning av Busbys två studier om Fallujah
• 18 november 2011: Öppet brev till LO, ABF, ARK, Iraksolidaritet, FiB/Kulturfront och Socialistiska läkare angående Busbys seminarium på Socialistiskt Forum 19 november 2011

På lördagens Socialistiskt Forum i ABF-huset hålls ett seminarium med titeln "Missbildade  barn i Irak - ett krigsbrott". Vi noterar med förvåning att huvudtalaren är Chris Busby, självutnämnd strålningsexpert med tveksam kvalitet på den forskning han hävdar sig vara expert på.

På sistone har han gjort märkliga uttalanden om strålningsriskerna kring Fukushima, och han uppmanar lokalbefolkningen att ta piller med olika kemikalier i syfte att rena kroppen från radioaktiva ämnen. I samband med detta har flera företag börjat sälja diverse medel i Chris Busbys namn (mer information och diverse avslöjande länkar finns på den japanska websidan Chris Busby Foundation for the Children of Fukushima: http://www.cbfcf.org/).

• Till att börja med finns det inte några vetenskapliga belägg för att dessa metoder fungerar, och i vissa fall kan eventuell överdosering vara skadlig. Busby hänvisar till hur man använder jodtabletter i förebyggande syfte vid radioaktiva utsläpp, men det är nu frågan om andra ämnen som fungerar annorlunda i kroppen. Dessutom är det, milt sagt, tveksamt om de alls har någon effekt i efterhand (detsamma gäller för jodtabletter).
• Till detta kommer frågan huruvida Busby gör detta av egenintresse eller inte. Han hävdar att han inte har någon ekonomisk vinning från detta, men flera websiter där pillren säljs har länkar med information om ett bankkonto i Wales som är kopplat till honom och hans organisation Green Audit. Dessutom säljs dessa piller för mångdubbla priser mot vad man får betala i en hälsokostaffär. Det är alltså rent kvacksalveri som Chris Busby sysslar med.

Lördagens seminarium kommer dock handla om de rapporterade hälsoproblemen i den krigshärjade staden Fallujah i Irak. Vi är lika bestörta som alla andra över uppgifterna om drastiska ökningar cancer och andelen barn som föds med missbildningar, och är måna om att orsakerna utreds och att de drabbade får den hjälp de behöver.

Därför har vi granskat det två artiklarna om Fallujah som Chris Busby ligger bakom och finner ett antal allvarliga felaktigheter, överdrifter, tveksamma tolkningar och direkt fusk. Några exempel (utförligare förklaringar ges på länkarna längst ned):

• I augusti 2010 var Busby i Stockholm och pratade om sin första Fallujah-artikel. Han lade då mycket tid att förklara den så kallade könskvoten, då man funnit att andelen pojkar bland barn under 5 år var ovanligt låg. Redan då påtalades ett allvarligt fel i metodiken vilket gör att man inte kan dra de slutsatser som Busby gör. Trots att detta påtalats så fortsätter Busby att hänvisa till resultatet som ett av de viktigaste i artikeln. Vidare har vi funnit mer drastiska variationer i könskvoten i ett flertal svenska städer, och det är svårt att tro att Busbys förklaringsmodell skulle gälla även där.
• Busby hävdar att deras mätningar på hår antyder att vapen med låganrikat uran skall ha används av USA i Fallujah. Från den information som ges i artikeln finns inga tecken på att det uran man uppmäter avviker från den naturliga blandningen, och mätosäkerheterna redovisas inte. Trots detta ägnar sig Busby och medförfattarna åt långt gående spekulationer om vilken slags vapen som använts, Busby har vid flera tillfällen även påstått att vapen baserat på kall fusion skall ha använts. Det borde vara svårt att ta honom på allvar efter detta.
• De halter av uran som uppmätts kan tyckas höga, men är inte högre än de variationer man kan hitta i hår hos människor i Sverige. Att från dessa uranhalter i hår hos föräldrarna hävda att barnens hälsoproblem orsakats av uran kräver en bevisföring som Chris Busby visat sig inte förmå.
• I den studie som Busby och medarbetare gjort har man alltså mätt uranhalt i hår till föräldrar vars barn har någon form av hälsoeffekt. Men man har ingen kontrollgrupp med uranhalter i hår till föräldrar vars barn är friska. Detta är en allvarlig brist som reducerar övriga förklaringsmodeller till rena spekulationer. Att Busby framhärdar med en enda teori (radioaktivitet från uran ger upphov till hälsoeffekterna) utan att ens nämna alternativa förklaringar är ett tydligt tecken på pseudovetenskap.
• På flera ställen hänvisar Busby till andra artiklar som sägs stödja hans resonemang. Vid läsning av dessa artiklar finner vi flera gånger att slutsatserna i dessa är direkt motsatta det som Busby hävdar. Vi hittar också exempel där Busby har förvanskat resultaten i de refererade artiklarna för att få sitt eget resonemang att verka mer övertygande. I några fall hänvisar han till artiklar som han själv skrivit och publicerat i en påhittad tidsskrift som inte finns, det går alltså inte att få tag på artiklarna och verifiera Busbys påståenden.

Med allt detta sammantaget ställer vi frågan till arrangörerna av seminariet; Iraksolidaritet, ARK, FiB/K och Socialistiska läkare: Tror ni verkligen att ni kommer att lära er något om situationen i Fallujah genom att bjuda in Chris Busby? Borde ni inte kunna finna mer seriösa forskare i denna angelägna fråga?

Vidare ställer vi frågan till huvudarrangörerna LO och ABF:
Står ni bakom att man bjuder in en kvacksalvare till Socialistiskt Forum?

För oss är svaret dessvärre uppenbart. Den enda som kommer tjäna något på morgondagens seminarium är Chris Busby själv, det blir ytterligare en fjäder i hatten för honom. För alla människor som är engagerade i de olika frågorna i Irak och Fallujah blir detta ett slöseri med deras tid, engagemang och pengar. Och trovärdigheten för de arrangerande organisationerna, inklusive LO och ABF, naggas i kanten.

Nedan finns länkar till de blogginlägg där vi har granskat, och fortsätter att granska, Busbys artiklar om Fallujah:

• http://nuclearpoweryesplease.org/blog/bad-science-chris-busby-and-his-articles-on-fallujah/
• http://nuclearpoweryesplease.org/blog/2011/11/11/chris-busby-and-the-fallujah-sex-ratio-part-1-dishonesty/
• http://nuclearpoweryesplease.org/blog/2011/11/14/chris-busby-and-the-fallujah-sex-ratio-part-2-incompetence/

För det oberoende nätverket Nuclear Power Yes Please:

Mattias Lantz, Uppsala
Johan Kreuger, Uppsala
Nils Rudqvist, Göteborg
Michael Karnerfors, Lund
Liisa Petrykowska, Accra
Johan Kihlberg, Linköping

Har du åsikter om kärnkraft och slutförvar men aldrig har besökt någon av anläggningarna? Vill du slipa dina argument för eller emot kärnkraft, ta chansen att lära dig mer om dessa härken under sommarledigheten. Man behöver inte gå med i Greenpeace för att kunna komma innanför stängslet (och man slipper dessutom påföljande rättsprocess). Flera av kärnkraftverken har besökscenter som är öppna nästan dagligen (se länkar nedan för öppettider, adresser och bokningsinfo), besök på vissa av anläggningarna kräver dock förbokning eller gruppbokning. Giltig legitimation brukar vara ett krav, och det brukar finnas en åldersgräns (12 eller 14 år) för besök inne på själva kraftverken. Besökscentren har dock ingen åldersgräns.

Vill du ha ett argument till? Det är gratis (dvs du betalar på elräkningen, så passa på att utnyttja möjligheten).

Forsmark och SFR

Biotestsjön vid Forsmarks kärnkraftverk

Här finns, förutom själva kärnkraftverket och biotestsjön, även möjlighet att bege sig ned i underjorden till SFR - slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall. Och när man tröttnat på kärnkraftsnörderiet kan man besöka Forsmarks bruk och andra vackra platser längs Upplandskusten.

Besök och kontakt: http://www.vattenfall.se/sv/besok-och-kontakt.htm

Sommar i Forsmark: http://www.vattenfall.se/sv/sommar-i-forsmark.htm

SFR: http://www.skb.se/Templates/Standard____20126.aspx

Ringhals

Ringhals kärnkraftverk sett från Bua hamn

Vid Ringhals kärnkraftverk finns ett bra besökscenter där både vuxna och barn kan lära sig massor om energifrågor och kärnkraft. Och sen finns hela Västkusten att njuta av.

Ringhals infocenter: http://www.vattenfall.se/sv/kom-pa-besok_63917.htm

Sommar på Ringhals: http://www.vattenfall.se/sv/sommar-pa-ringhals-2009.htm

Oskarshamn och Äspölaboratoriet

Oskarshamnsverket i Simpevarp

OKG får priset för tråkigaste informationssida, och besök vid själva kraftstationen är begränsat till skolklasser och liknande studiebesök som bokas långt i förväg. Däremot finns det kärnkraftstutställning i Simpevarps by, och så förstås det närliggande Äspölaboratoriet. Småland och Öland är förstås andra lockelser.

Kontaktsida om Oskarshamnsverket: http://www.okg.se/templates/Page____189.aspx

Sommar i Simpevarps by: http://www.okg.se/templates/NewsPage____1154.aspx

Upptäck underjorden i sommar (Äspölaboratoriet): http://www.skb.se/templates/standard____15481.aspx

Äspöstigen: http://www.skb.se/Templates/Standard____19839.aspx

CLAB - Mellanlagret för använt kärnbränsle: http://www.skb.se/templates/standard____15094.aspx

Barsebäck

Men vänta nu, är inte det kärnkraftverket nedlagt? Jo, men det står ännu kvar och används bland annat för utbildning av kärnkraftstekniker. För allmänheten finns förutom ett infocenter möjligheter till rundvandring i kärnkraftverket, troligtvis får man se mycket mer här än vid övriga kraftverk. Därefter kan man ta Öresundsbron över till Köpenhamn och likt Stig-Helmer i TV-serien "Riket" försöka hitta kärnkraftverket över sundet.

Välkommen att besöka Barsebäck: http://www.barsebackkraft.se/templates/main.asp?ItemID=1489

Och hur mycket får vi betalt för denna gratisreklam?

Tackar som frågar. Inte ett jota, men vi hoppas på att fler människor som uttalar sig om kärnkraft får lite mer hands-on erfarenhet av debattämnet.