Category Archives: Good Science

Pandora's Promise visas i Stockholm 25 November

 

Gratisbiljetter kan fås via denna länken. Pandora's Promise är något så unikt som en dokumentär som visar en positiv bild av kärnenergi. Den försöker förklara behovet och potentialen hos kärnenergi sett ur synvinkeln av flera miljövänner som konverterat från kärnkraftsmotståndare till förespråkare. Från vad vi hört ska den även vara imponerande korrekt vetenskapligt/ingenjörsmässigt. Det ska bli väldigt spännande att se vad regissören Robert Stone åstadkommit!

Stone har givetvis försökt få så stor publik som möjligt för dokumentären men har mött hårt motstånd från media i Europa, tydligen vill ingen tv-kanal ta i den med motivet att den går emot så många andra dokumentärer som kanalerna tidigare sponsrat och producerat. Lyckligtvis kommer den släppas på iTunes och eventuellt Netflix och förhoppningsvis får filmen den uppmärksamhet den förtjänar. Vän av ordning kanske påpekar att exempelvis Maj Wechselmann inte heller får visa sitt alster i SVT, men det är inte en helt korrekt jämförelse vilket Dara O'Briain så korrekt förklarar i följande youtubeklipp...

Why don't nuclear reactors go kaboom? A reactor kinetics primer part - 3

Water Dolphin

We have discussed the time behavior of the neutron flux and reactivity feedbacks. Now it is time for the the thermal side of things. The point kinetics model describes how much energy is produced in the fuel, but we also need a model for how the energy is transported within the fuel, through the fuel cladding and into the coolant. To figure it out we need models for heat conduction through the fuel and cladding, heat transfer to the fluid through convection, properties of the fluid at different temperatures and pressures and so on. This blog post will deal with the heat conduction in the pellet and through the cladding.

Continue reading Why don't nuclear reactors go kaboom? A reactor kinetics primer part - 3

Why don't nuclear reactors go kaboom? A reactor kinetics primer part - 1

Nuclear reactors contain tons of fissile material and nuclear bombs contain only kilograms of fissile materials, so why does one of them explode with enough force to flatten a city but the other doesn't? I will pull out some latex skillz and geek it out with equations to describe the physics behind whats in nuclear engineering is called reactivity excursions or RIA (Reactivity Insertion Accident). The level of these blog posts will be such that an interested and fairly math savy person can understand and calculate these kind of things on their own.

Castle Romeo photo: United States Department of Energy, Source: Wikimedia

Continue reading Why don't nuclear reactors go kaboom? A reactor kinetics primer part - 1

En grön möjlighet: 4 minuter om återanvändning av använt kärnbränsle

Här är en video från Argonne National Laboratory som på 4 minuter förklarar vad det är för vits med att upparbeta använt kärnbränsle och återanvända det i nästa generations kärnreaktorer (Generation IV). För att kunna göra detta i stor skala behövs mer forskning kring de kemiska processer där man separerar ut fissionsprodukterna som behöver någon form av slutförvar.  Bland vinsterna kan räknas att det är endast 4% av nuvarande mängder som behöver slutförvaras och att större delen av dessa endast kräver 500 år istället för bortåt 100 000 år. Och så återanvänder vi 95% av det vi i dagsläget betraktar som avfall, hållbar energi med andra ord. Men det här inlägget bör inte bli längre än filmens 4 minuter, så vi lämnar ordet till Amy Haynes och Jim Willit att förklara vad det är de gör. Klicka på bilden så startar filmen:

Klicka på bilden för att se filmen Argonne explains nuclear recycling in 4 minutes

Credit to Atomic Insights and ANS Nuclear Cafe for bringing this film to our attention.

TV-tips: Statistik åt folket

 

Hans Rosling - statistikhjälte

"Med statistik kan man visa vadsomhelst!" är ett avfärdande man får höra ibland när någon hänvisar till resultaten från en vetenskaplig undersökning. Avfärdandet kan tyckas vara lätt att hålla med om men är inte sant. Däremot förekommer det relativt ofta att osäkra resultat övertolkas åt det ena eller andra hållet, och ibland att felaktigheter har gjorts med avseende på metodval eller hantering av insamlade data. Till detta kommer de fall när någon väljer att medvetet fuska med data eller metod (några smaklösa exempel på detta har vi noterat från Sherman & Mangano, Chris Busby, m.fl.).

Oavsett vad som är sant eller falskt så är statistik ett ämne som skrämmer bort de flesta från djupare studier. Det anses vara tråkigt eller svårt, något flera av oss i NPYP håller med om. Men dessvärre är det ett av det viktigaste ämnen som finns, och vi behöver uppmana flera ungdomar att lära sig statistik.

Därför är det glädjande att SVT i dagarna visar flera repriser av den brittiska dokumentären Hans Roslings statistik från 2010, något vi varmt rekommenderar alla att se. Som få andra har Rosling revolutionerat allmänhetens inställning till statistik och insikten om hur olika slags data kan användas till bättre förståelse av den värld vi lever i. Med verktyget Gapminder visar han inte bara att statistik är viktigt och informativt, det kan vara roligt också. Den brittiska dokumentären ger många lättförståeliga exempel på vad statistik är och hur det kan användas, samt intressanta historiska anekdoter och berättelser om statistikpionjärer som Florence Nightingale och Sir Richard Doll.

Varför gör vi reklam för detta program, vår websajt handlar ju om kärnkraft och radioaktivitet? Tja, nog utnyttjar vi våra kunskaper i statistik för att genomskåda diverse strålningsalarmisters påståenden. Men desto viktigare är den allmänna inställningen till data och kunskap. I dagens viktiga debatt om miljö- och energifrågor behöver vi fakta och ökade möjligheter att förstå stora datamängder. Tyckande och politiska kompasser ska inte avfärdas, men det finns alltför många debattörer som skyggar för fakta som talar emot deras redan förutbestämda åsikter. Hans Rosling har inte nödvändigtvis rätt i allt han säger, och det förekommer klagomål om att han förenklar och har ett överdrivet positivt budskap om tillståndet i världen. Det kanske är så, men han kommer att gå till historien för att ha gjort stora mängder data kring folkhälsa och miljöfaktorer lättillgängliga för allmänheten, allt detta på ett mycket underhållande sätt.

Fakta är vad vi behöver för att kunna fatta rätt beslut, kunskap är makt. Och vi behöver kunniga människor som vill lära sig att hantera och visualisera stora datamängder på ett korrekt sätt. Så hjälp till med att uppmana ungdomar att lära sig matematik och statistik, vi behöver fler Hans Rosling i världen. Om du inte vill framstå som en gammal stofil så strunta i uppmaningen, men skicka gärna länken så att dina bekanta ser programmet. Och ta chansen att se det själv, det går den 25 och 26 juni på SVT2 och finns sedan kvar omkring en månad på SVT Play. Mycket nöje!

A look at recriticality during meltdown, part 1

The issue of recriticality in the damaged reactors at Fukushima pops up every now and then (a few examples link1, link2, link3, link4). Perhaps it is worth taking a look at what recriticality means, how likely it is and what it would mean if the cores goe critical. These posts will contain some maths and give some insight into basic reactor physics. Despite what most people think it is actually quite easy as long as one can follow the solution of some simple differential equations.

We will look at two different cases, in the first case the core has melted completely and is as a molten puddle or bed of "gravel" at the bottom of the vessel. In the second case the fuel rods are still mostly geometrically intact while the control rods have melted. If I have energy I might throw in a section about criticality in spent fuel pools as well at the end. We start with the completely molten core because it is easier and highlights all the relevant physics.

What exactly is criticality?

Fission is a reaction whereby a incoming neutron hits a nucleus, the nucleus then has a certain probability (depending on the energy of the neutron, what nucleus it is etc) of splitting into two roughly equally large pieces and in the process emit 2-3 new neutrons. Those neutrons can in turn hit new nuclei that causes more fissioning and voila, we have a chain reaction. If we assume we have a system where nothing is happening and we send in a burst of neutrons, those neutrons, that we will call the first generation, will cause an initial amount of fission reactions that produce a second generation of neutrons which goes on to create a third generation etc. Criticality is simply defined as the ratio between a subsequent generation with the one preceding it, it is usually designated by the letter K. Continue reading A look at recriticality during meltdown, part 1

Some good videos with Bill Gates

Bill Gates has fully realized the potential of nuclear and he has spoken often and a lot on the issue. Here are a few videos that are well worth watching.

The Gate Notes: Nuclear Energy after Fukushima (click on the link, video can not be embedded here)

The Gate Notes: An Energy Briefing with Daniel Yergin: Nuclear Energy

And here are two videos embedded. Continue reading Some good videos with Bill Gates