I morgon, 17 juni 2010, tas ett beslut som kommer att förpassa de senaste 30 årens Svensk energi-politik till att bli en pinsam parentes i historien. Då tas riksdagsbeslut om att ta bort förbudet att ge tillstånd till att bygga nya reaktorer, samt ta bort det Damokles-svärd som heter Avvecklinglagen, som saboterat svensk kärnkraft och varit delorsak till vinterns energikris.  

Kärnkraftsmotståndarna har självklart fullständig panik. Språkrören för Miljöpartiet, Maria Wetterstrand och Peter Eriksson, skriver i DN idag: “Framtiden finns i förnybar energi – inte i kärnkraft”. Läsningen är riktigt sorglig, för deras argument är så eländigt svaga.  

Leende, men panikslagna

Knäckfrågan

Knäckfrågan i morgondagens beslut är denna: skall kärnkraft vara förbjuden att bygga och driva, eller skall den få existera i Sverige?  

Jag har läst igenom Wetterstands och Erikssons artikel tre gånger nu, och finkammat den efter argument som säger att det är nödvändigt att förbjuda kärnkraft. Dessa argument existerar inte, förutom en snabb liten passus på slutet där Wetterstrand och Eriksson påstår:  

[Kärnkraft] är ett effektivt sätt att förhindra eller senarelägga utvecklingen mot förnybar energi och effektivare användning.  

Det påståendet är trams. Kampen står fortfarande inte mellan förnybart och kärnkraft som de så felakigt försöker hävda. Förnybart och kärnkraft skall givetvis samverka mot användningen av fossil energi, vilket redan sker idag då vi i Sverige har lyckats få så gott som hela vår produktion av elektricitet att drivas av förnybart och kärnkraft i lika delar. Vi har dock fortfarande en tillförsel av 200 TWh fossil energi i Sverige varje år. Det är därifrån resurserna skall tas, och givetvis kan kärnkraft och förnybart samsas om de resurser som idag läggs på fossilt.

Att som Wettertrand och Eriksson måla upp en motsättning mellan förnybart och kärnkraft handlar enbart om att försöka skapa en slags David & Goliat myt och därigenom utmåla förnybart som något slags ädelmodig underdog. Det är alltså bara tom retorik utan substans.

Behövs inte?

Wetterstrand och Eriksson påstår…  

Men för det första behövs [inte kärnkraft] – Sverige klarar sig bra med förnybara energikällor  

Så sent som igår skrev jag en artikel om det (We do not need nuclear power). För att sammanfatta: visst, rent satslogiskt är påståendet inte falskt. Vi skulle kunna avskaffa kärnkraften under förutsättning att de förnybara kraftkällorna och energieffektiviseringar verkligen kommer på plats.  

I praktiken är påståendet  dock en stor lögn. De förnybara kraftkällorna är inte på plats. Energieffektiviseringarna är inte genomförda. I vintras hade vi akut energibrist och var tvungna att starta upp enormt smutsiga olje- och gaseldade reservkraftverk, samt importera stora mängder el från utlandet när det var som knivigast. Vill Wetterstrand och Eriksson förbjuda och avveckla kärnkraft så får de banne mig(!) hosta upp garantier för att ersättning för såväl 65 TWh kärnkraft och 200 TWh fossil energi finns på plats, samt tillse att vi har en garanterad maxkapacitet på minst 25 000 MW för att klara av köldknäppar och produktionstoppar. Tills dess att de har gjort detta är påståendet att kärnkraft inte behövs en stor fet lögn.  

Funkar inte?

Wetterstrand och Eriksson påstår…  

kärnkraften inte något särskilt pålitligt ben, den är energipolitikens klumpfot.  

Detta påstående är även det en ren bluff. Den svenska kärnkraftens driftstatistik visar att det är en utomordenligt stabil och tillförlitlig kraftkälla. 2009 var ett dåligt undantagsår, ja. Men som vi har skrivit tidigare beror detta helt på den idiotiska politk som har förts om kärnkraften och skjutit den i sank genom att allvarligt försvåra långsiktig planering och investeringar.  

Kärnkraften har lägst utsläpp av fossil koldioxid per levererad kilowatt-timme

Man kan fråga sig varför Wetterstrand och Eriksson kommer med en så uppenbar lögn. Svaret står att finna i politisk smutkastning och dimridåer. Alliansens förslag innebär att man vill ha en bred energimix med många olika åtgärder för att säkra energiförsörjningen, samtidigt som miljöpåverkan minskas. Det Miljöpartiet vill göra är att förbjuda och ta bort vissa av dessa åtgärder. När det dessutom visar sig att kärnkraften är en av de miljövänligaste kraftkällor vi har i Sverige så måste Miljöpartiet försöka bortförklara och dölja detta på något sätt, och det gör Wetterstrand och Eriksson nu på detta sätt genom att påstå att kärnkraften inte funkar eller inte behövs.  

Inte säkert?

Wetterstrand och Eriksson påstår… 

Kostnader, byggtider, bränsle, tillförlitlighet, miljökonsekvenser, hälsorisker, opinion – allt talar emot kärnkraften.  

Detta är kort och gott fel, fel, fel, fel, fel, fel och fel.  

Det förnybara alternativen kräver miljarder i statsbridag för att få investerare att dra igång projekten. Samtidigt ger svensk kärnkraft 4.2 miljarder SEK till statskassan per år i effektskatt. Byggtiderna för förnybart är inte bättre än för kärnkraft. Bränslet räcker med lätthet i minst en reaktorgeneration till. Tillförlitligheten är som tidigare nämnt väldigt god, och definitivt bättre än allt förnybart, bara vattenkraft undantaget förutsatt att magasinen inte går torra. Miljökonsekvenserna är toklåga. Hälsoriskerna obefintliga och opinionen fortsatt positiv.  

Byggs inte?

Wetterstrand och Eriksson påstår…  

I verkligheten finns det ingen global renässans – kärnkraften minskar.  

Detta är ett extremt märkligt argument eftersom det i många länder, speciellt Sverige som vi nu diskuterar, funnits förbud mot att bygga ny kärnkraft! Så det Wetterstrand och Eriksson hugger på är alltså att kärnkraftsbolagen varit så otroligt dumma att de inte brutit mot lagen och byggt reaktorer trots att de inte får! Argumentet är så fånigt att jag måste garva åt det.   

Om det byggs för lite, bygg då ännu mindre?

Vidare påstår Wetterstrand och Eriksson…  

”Planer” på att bygga nya finns det gott om.  [...] Men realiteten är att reaktorerna stängs ner en efter en medan få kommer att byggas. [...] Av Europas ”planer” på 94 nya reaktorer, tror Prognos att fyra kan realiseras till 2020 och totalt 28 till år 2030. Under samma period kommer betydligt fler att tas ur drift. År 2030 tror man att antalet reaktorer har minskat från dagens 430 till 300 och att kärnkraftens andel av den globala elproduktionen kommer att halveras, från 14,8 till 7,1 procent.  

Detta argument är skrattretande. Resonemanget som förs är att en kraftform är bra eller dålig beroende på hur mycket av den som byggs för tillfället. Flyttar vi oss då till 70-talet så var tydligen kärnkraft jättebra då för det byggdes så mycket av den under det årtioendet. Och tydligen sög vindkraften fett för att det inte var någon utbyggnad alls, då. Går vi ännu längre tillbaks i tiden, till den industriella revolutionen, finner vi att kolkraft var kanonbra för att det var en så markant ökning av förbrukningen av kol!   

Nästa konsekvens av resonemanget är att om ett behov inte möts, eller om täckningen av behovet minskar för tillfället för att avgång är större än nytillförsel, så skall man helt strypa nytillförseln. Jag skojar inte, det är vad de försöker säga. Samma sak sade de i vintras då Per Bolund, (mp)’s energipolitiske talesman, på fullaste allvar menade att eftersom energiproduktionen inte gick ihop när 40% kärnkraftskapacitet saknades, så skall man ta bort resten också.  

Mycket väsen men inget sagt

I morgon förlorar motståndarna kampen om kärnkraften i Sverige. Wetterstands och Erikssons våldsamma, men ack så förvirrande attack måste ses för vad den är: motståndets sista deperata dödskamp. Trängd i en hörna försöker råttan bita katten. Knäckfrågan kvarstår dock: skall vi förbjuda kärnkraft i Sverige eller inte? Wetterstrand och Eriksson presenterar inga hållbara argument för ett fortsatt förbud. Tvärt om visar de 30 senaste åren att förbudet inte gjort annat än tvinga fram suboptimala lösningar, utan att vi fått några trovärdig ersättare för det fossila eller en tidplan för när kärnkraften kan avskaffas.  

I morgon tas det stora steget mot att avskaffa detta fatala misstag. Sedan kommer det att bli ett otroligt spännande val i höst där kärnkraft säkerligen blir en av de stora frågorna eftersom de rödgröna lovat att riva upp beslutet om de vinner valet.   

 
Bloggat om detta, för kärnkraften 
(mp) vill bygga bort vår bästa energibuffert (Grenfeldt)
Tre ben i energipolitiken krävs även över tid (Elisabeth Thand Ringqvist)
Såga inte av det ben vi står på (Per Altenberg)
Om kärnkraften, centerpartiet och djavulens alternativ (Johan Westerholm)
Atomkraft, ja tack (Rasmus (liberal))
Saknar vänstern fingertoppskänsla? (Erik Laakso)
Miljöpartiet försöker luras medelst statistik (Med örat mot rälsen)
Sälj inte björnskinnet innan björnen är skjuten (Marcus Grundén)
Jättefint Miljöpartiet…. (The Climate Scam)
Det förflutna är de grönas framtid (vetenskapsbloggen)
MP och kärnkraften. Replik på DN-debatt idag (16/6) (Carl Hamilton)  

Bloggat om detta mot kärnkraften 

Media MÖRKAR! Framtiden finns i förnybar energi – inte i kärnkraft. Action – Uprroop- för vår framtid på jorden! STOPPA KÄRNKRAFTEN! (Hey Där! Välkommen!)
STOPPA KÄRNKRAFTEN! (RINGBORGS BLOGG)
Centerns väljare borde gråta blod (Liv tycker från Kommunalarbetaren)
Alliansens energipolitik vilar på tre lögner (Dagbok mot atomkraft)
Framtiden finns i förnybar energi – inte i kärnkraft. Action – Uprroop- för vår framtid på jorden! S (HumlAnz X)
 Kärnkraften inget alternativ (Akko Karlsson) 
 

Hur hamnade vi här?

Vi hamnade här på grund av den kärnkraftspolitik som förts de senaste 30 åren. Olyckan i Harrisburg – ja, ni vet: den som inte skadade en enda människa och som inte lämnade ett enda spår efter sig annat än ett vitsigt stand-up nummer - samt en vansinnig folkomröstning där det man kunde rösta på var “Lägg ned”, “Lägg ned” och “Lägg ned snabbt”, användes som svepskäl för att ta ett mycket illa genomtänkt beslut att lägga ned kärnkraften till 2010, och att i övrigt göra livet surt för den fram tills dess.

Till detta kom också nedstängningen av Barsebäck under 1999 och 2005. Sydkraft och Vattenfall grät inga stora mängder för detta eftersom de ändå kompenserades för inkomstbortfallet som den påtvingade nedstängningen innebar. Med denna ersättning (9 GSEK) och inkomstbortfallet från skatter och liknande (8 GSEK) så har nedstängningen kostat skattebetalarna ca 17 miljarder SEK. Med Barsebäcks frånfälle försvann 1215 MW ifrån nätet.

Halvvägs igenom 2000-talets första årtionde stod det dock tämligen klart att 1980 års beslut inte var realistiskt. Alternativen fanns helt enkelt inte där. Avvecklingsbeslutet lades på is. Nu gällde det att hålla igång reaktorerna längre än till 2010, och kompensera för att Barsebäck försvann. Att starta Barsebäck igen var det inte tal om eftersom man inte hade bevarat anläggningen i “safe storage”, utan rivnings-saneringen hade påbörjats, vilket nu har haft sådan inverkan på rör och tankar att de inte längre är brukbara.

Följdaktligen blev man tvingen att höja effekten på de kvarvarande reaktorerna, samt livstidsförlänga dem. Men två problem fanns:

1. Det fanns ingen höjd tagen för detta. När verken en gång byggdes fanns sådana här abrovinker inte medtagna i planerna.
2. Kompetensen hade torkat ut. Med det kärnkraftsfientliga klimatet i Sverige fanns det nästan ingen som ville satsa sin utbildning och sitt yrkesliv på att bli kärnkraftsingenjör. Med den naturliga avgången från kärnkraftsindustrin försvann sakta men säkert vår kärnkraftskompetens.

Följdaktligen gick inte heller alla revisioner som man hade hoppats. Man startade tidigt under 2009 (inte nu som vissa dårar hävdat) för att hinna bli klara innan höstkylan. Men enbart Oskarshamn 2 hann bli färdigt. I övrigt gick det så här:

• Ringhals 1: Planerat uppehåll 2,5 månad. Idag är uppehållet justerat till 9 månader.
• Ringhals 2: Planerat uppehåll 4,5 månad. Idag är revisionen justerad till 8,5 månader (revision pågår).
• Oskarshamn 3: Planerat uppehåll 3 månader. Revisionen tog 10 månader på grund av en bråkig turbin. Idag körs reaktorn vid endast 25 % av max.effekt.
• Forsmark 2: Planerat uppehåll 1,5 månad. Revisionen tog 3,5 månad. Nu testas systemen av samtidigt som effekten ökar successivt.

Så när kylan slog till var ca en tredjedel av Sveriges kärnkraft inte tillgänglig.

Är vi förvånade?

Inte det minsta. Detta har varit välkänt för alla som vågat se på kärnkraften som något annat än Piss & Pest & Senapsgas. Vi är inte det minsta förvånade att detta skulle hända därför att även med den enklaste slutledningsförmåga gick detta att förutspå.

Talet om att detta skulle vara någon slags konspiration av kärnkraftsbolagen klingar tomt. Det är rena fantasier. Kärnkraftsbolagen blöder ut miljoner varje dag på att inte få vara med och producera nu när trycket är som störst. De höga spot-priserna kompenserar inte för produktionsbortfallet. De enda som är glada för det här är producenter i utlandet som nu kan sälja sin el dyrt till oss.

UPPDATERING: Ok, jag fick just äta upp det argumentet med råge. E24 berättar mer. Men påståendet att avställningarna är avsiktliga för att driva upp priset är ändå bullshit därför att en sådan chansning kräver köldknäppar… och de kommer inte på beställning.

Så tack för den, kärnkraftsmotståndet. Det här är ert fel. Var är det “överskott” som ni pratade om? Vi hade behövt det nu…

/Micke, frusen och bitter

Att Stockholmsvänstern inget vet avslöjas direkt i inledningen. Närmast förvånat konstaterar de att dagens svenska kärnkraft utnyttjar bränslet mycket dåligt. Våra öppna uranbaserade bränslecykler har en nyttjandegrad på några få procent. Det vill säga av allt det bränsle vi stoppar in i våra reaktorer kommer mer än 95% ut igen, outnyttjat. Inte nog med det men av den värme vi faktiskt får ut från bränslet går två tredjedelar förlorat som spillvärme rakt ut i Östersjön och Kattegatt. Detta är givetvis hål i huvudet.

Detta har vi kärnkraftsvänner vetat länge. Sådant tillhör de grundläggande frågorna i kärnkraftsdebatten. Detta är ett av de huvudskäl som vi angivit till varför vi behöver forskning, utveckling och nybyggnad inom svensk kärnkraft. Att motståndare som Stockholmsvänstern får upp ögonen för det först 20-25 år efter att reaktorerna togs i drift är frustrerande, men tyvärr är inte inget som är oss obekant. Sådan här okunskap springer vi på stup i kvarten.

Efter detta fortsätter Stockholmsvänstern bara nedåt. De hävdar…

• - Att Tjernobyl-katastrofen berodde på en härdsmälta.
• - Att svenska reaktorer är lika olycks-benägna som Tjernobyl’s reaktorer.
• - Att låg nyttjandegrad är detsamma som att energikällan är smutsig.
• - Att vi inte har någon lösning för avfallsfrågan.
• - Att urangruvor är smutsiga.
• - Att huvudexportörerna av kärnbränsle är Tredje Världen-länder som få européer besöker.

Som intresserade och någorlunda pålästa i dessa frågor bankar vi förtvivlat huvudet i väggen över dessa aningslösa, huvudlösa och framförallt kunskapslösa påståenden. Inget av dem har någon grund i verkligheten. Kan man bli annat än uppgiven när debatten ser ut så här?

Men värst är nog ändå när Stockholmsvänstern frågar läsaren: varför är det så här? Varför använder vi inte reaktorer som har mycket högre verkningsgrad; som producerar mindre än en femtiondel mängd avfall mot dagens reaktorer: avfall som är farligt en tusendel av tiden av det avfall vi skapar idag. Varför har vi våra gamla generation II-reaktorer från 70-talet när vi skulle kunna nyttja moderna generation IV-reaktorer som inte ens kan drabbas av härdsmälta?

Stockholmsvänstern… gå till närmaste spegel och ställ er rakt framför den, så finner svaret på er fråga där. Ni frambär arvet av ett 28 år gammalt riksdagsbeslut, taget efter en farsartad folkomröstning där de tre alternativen som fanns att rösta på var “Nej”, “Nej” och “Nej”. Felaktig trosövertygelse baserad på okunskap och framstegs-fobi är den första och största anledningen till att vi harvar på som vi gör istället för att vara världsledande på den renaste och säkraste energiform som finns. Vi kunde ha haft en hållbar och klimatneutral energiproduktion i Sverige till år 2030, om inte nojiga och felaktiga beslut tagits av förra generationens beslutsfattare.

Men än är inte för sent. Bara för att vår föräldrageneration inte visste bättre så behöver vi inte leva med deras misstag. Planeringsförbudet mot kärnkraft är bortplockat sedan ett par år tillbaks. Återstår gör bara att riva upp Kärntekniklagen 5§, och därigenom tillåta nybyggnation av klimat-smarta kärnkraftverk.

/Michael Karnerfors, för Nuclear Power? Yes Please