Brytning

[henrik]

Hejsan.

Hur ställer ni er till de farliga "slaggprodukterna" som uppstür vid brytningen av uran? Se t.ex. http://www.nejtilluranbrytning.nu/UranbrytningGB.htm
Om vi skulle ha tillräckligt med rüvara även inom Sverige, men det är under optimala tekniska förutsättningar (granit) den kan användas, sü används vad jag kan läsa mig till inte svenskbruten rüvara idag. Jag saknar dock fakta med siffror om var dagens uran kommer ifrün (för Sveriges del).

Det innebär att med dagens (2009) källor för att driva kärnkraftverken sü är kärnkraft inte pü lüngt när sü ren som den skulle kunna vara.
Jag försöker förutsättningslöst skaffa mig fakta om alla delar för och emot men har inte sett nügon motivering frün er sida för slaggprodukterna vid brytning.

hälsningar
Henrik

[Michael]

Hej henrik, kul att du kommer hit och frågar.

Nu är inte gruvor just min specialité så jag har studsat frågan vidare till de andra medan jag läser på lite om ämnet. Här kommer ändock ett allmänt svar till att börja med.

Gruvbrytning överhuvudtaget är en verksamhet som kräver att man är vaksam vad gäller miljöpåverkan. All gruvbrytning, oavsett om det gäller uran, järn, koppar, neodymium, guld eller annat, kommer att vara en miljö- och arbetsskyddsmässig katastrof om inte adekvata skyddsåtgärder finns på plats och övervakande granskning äger rum. Givetvis anser vi att den metall man använder i svensk industri eller som köps av svenska slutkunder, som verkstadsprodukter, bilar, vindkraftverk, datorer, platt-TV apparater och så vidare, bör vara producerad på ett sätt som inte medför oacceptabel påverkan på arbetare, natur eller lokalbefolkning, precis som vi anser om kaffe, bananer, kläder, kött eller vilkan annan vara som helst.

Historisk gruvbrytning har inte varit nådig mot vare sig arbetare eller miljön. Som exempel brukar vi nämna det faktum att svenska järngruvearbetare i LKAB's gruvor på 70-talet andades in 20 ggr mer radon än vad australiensiska uranbrytare gör idag. Miljö- och arbetarskydddet var inte bra alls i gruvdrift. Idag har vi blivit bättre, speciellt i de utvecklade länderna som exempelvis Sverige, men det betyder självklart inte att vi kan slappna av och förutsätta att allt är perfekt, utan detta är en fråga som man måste vara kontinuerligt medveten och vaksam om.

Den kontrovers som nyligen seglade upp angående Rössing-gruvan i Namibia är en påminnelse om detta. Det är en fråga man får undersöka noga och kolla vad som kan ha givit de symptom som vissa gruvarbetare rapporterar. Med tanke på att de flesta som förekom i TV-inslaget jobbat i över 20 år vid Rössing-gruvan är det inte förvånande om de drabbats av forna tiders kassa arbetarskydd. Hur det sedan ser ut idag får granskas, och givetvis förväntar vi oss att Rio Tinto Group och de andra ägarna följer överenskommna regelverk. Om dessa regelverk inte är tillräckliga för att skydda mot ohälsa eller skadlig miljöpåverkan, då får vi som konsumenter utnyttja vår konsumentmakt, och våra starka röster inom samarbetsorgan, som FN's IAEA, för att tvinga fram bättre regler som vi alla kan vara nöjda med.

Detta är så långt min kunskap sträcker sig nu. Vad gäller Bryntse's påståenden om Rangergruvan, tailings-dammar och liknande så får jag gräva lite djupare i det hela. Jag ber att få återkomma.

/Micke

[Michael]

Hej igen henrik, här kommer de första länkarna. Analysgruppen vid KSU har massor med intressant information om bland annat uranbrytning. Deras miljörapporter är lite gamla men ändock matnyttiga.

http://www.analys.se

Här är specifikt om uranutvinning:

http://www.analys.se/uranKarnbransle.htm

/Micke

[henrik]

Hej igen. Det var intressanta fakta som gav ytterligare lite kött pü benen. Kvarstür gör dock frügan om slaggprodukterna... och de faktamässiga motsättningarna frün artikeln jag refererade (ang. radioaktiv nersmutsning av vatten) och det som analys.se visar pü (att "slutvattnet" i sig är neutralt).

/henrik

[Michael]

Hej igen. Det var intressanta fakta som gav ytterligare lite kött pü benen. Kvarstür gör dock frügan om slaggprodukterna... och de faktamässiga motsättningarna frün artikeln jag refererade (ang. radioaktiv nersmutsning av vatten) och det som analys.se visar pü (att "slutvattnet" i sig är neutralt).

/henrik

Kanske är värt att minnas i sammanhanget att webplatsen du länkar till inte direkt har något intresse av att objektivt granska uranbrytning, och att Göran Bryntse som skrivit just den sidan du länkar till, driver Folkkampanjen mot Kärnkraft och Kärnvapen, och inte heller han har något som helst intresse av att betrakta kärnkraft eller någon av dess omkring aktiviteter med ett objektivt öga.

Detta betyder förvisso inte att webplatsen eller Bryntse har faktamässigt fel! Men du gör klokt i att, precis som vi här ser att du gör, söka en "second opinion".

Enligt information vad jag har kunnat hitta hittils om Rangergruvan så har det skett visst spill från gruvan och dess dammar, ja. Frågan är till vilken nivå, om det bryter mot regler och om det givit någon skada på miljö eller människor.

/Micke

[Johan]

Spill fran slaggdammar ar nog nagot man far leva med nar det galler uranbrytning. I min hemstad Gallivare tex sa gick slaggdammen sonder i Bolidens koppar och guld gruva AITIK. Alven som flyter forbi min fars stuga var brunslammig i en vecka efter det...

Nagon vasentlig skilland mellan slagget fran uranbrytning och annan slag ar det dock inte. Det finns lite mer av uranets radioaktiva dotterprodukter(de amnen som bildas da uran sonderfaller, radium etc). Men det handlar anda om valdigt laga koncentrationer av amnen som anda finns runt oss konstant. Har inte kollat upp vad som hande i Ranger och maste lasa pa lite om det, men vart att ha i tankarna ar att miljolagstiftningen i Australien ar hard och hade det handlat om langsiktigt halsofarliga spill hade gruvan tvingats att stangas eller atminstone fixa situationen.

Det finns en hel del studier pa australiensiska miljodepartementets hemsida om vattenkvaliten uppstroms och nedstroms fran urangruvor, ska forsoka hitta lank igen. Nagon storre skillnad var det inte sa vitt jag minns.

[Johan]

har har vi det, se bland annat tabel 2.7
http://www.environment.gov.au/about/pub ... 2-2-3.html

Detta ar ocksa viktigt

ERA uses a model developed by eriss in 1988 that correlates radon decay product measurements with wind direction to calculate the mine-derived dose from the inhalation of radon decay products to residents of Jabiru. For 2002, ERA estimated that the mine contributed approximately 0.03 mSv to the annual dose to Jabiru residents, which amounts to 3% of the dose limit. The contribution from dust to the annual dose is negligible.

It is possible to estimate the dose received by people from the ingestion of bush foods taken from the Magela Creek system downstream of Ranger considering the two major sources of radionuclides to Magela Creek, ie, water released from Retention Pond 1 and Djalkmara Billabong. Using a model developed by eriss, the dose from these two sources is estimated to be of the order of 10-20 µSv or 1-2% of the dose limit. There are other sources of radionuclides at Ranger that would also contribute to the dose from ingestion of bush foods. However, considering the relatively large uncertainties in estimating such a small dose, they do not alter the dose estimate quoted above.


Straldoserna som folk utsatts for pga Jabiru ar alltsa trivialt sma.