by Michael » 22 Mar 2009, 14:22
Hej henrik, kul att du kommer hit och frågar.
Nu är inte gruvor just min specialité så jag har studsat frågan vidare till de andra medan jag läser på lite om ämnet. Här kommer ändock ett allmänt svar till att börja med.
Gruvbrytning överhuvudtaget är en verksamhet som kräver att man är vaksam vad gäller miljöpåverkan. All gruvbrytning, oavsett om det gäller uran, järn, koppar, neodymium, guld eller annat, kommer att vara en miljö- och arbetsskyddsmässig katastrof om inte adekvata skyddsåtgärder finns på plats och övervakande granskning äger rum. Givetvis anser vi att den metall man använder i svensk industri eller som köps av svenska slutkunder, som verkstadsprodukter, bilar, vindkraftverk, datorer, platt-TV apparater och så vidare, bör vara producerad på ett sätt som inte medför oacceptabel påverkan på arbetare, natur eller lokalbefolkning, precis som vi anser om kaffe, bananer, kläder, kött eller vilkan annan vara som helst.
Historisk gruvbrytning har inte varit nådig mot vare sig arbetare eller miljön. Som exempel brukar vi nämna det faktum att svenska järngruvearbetare i LKAB's gruvor på 70-talet andades in 20 ggr mer radon än vad australiensiska uranbrytare gör idag. Miljö- och arbetarskydddet var inte bra alls i gruvdrift. Idag har vi blivit bättre, speciellt i de utvecklade länderna som exempelvis Sverige, men det betyder självklart inte att vi kan slappna av och förutsätta att allt är perfekt, utan detta är en fråga som man måste vara kontinuerligt medveten och vaksam om.
Den kontrovers som nyligen seglade upp angående Rössing-gruvan i Namibia är en påminnelse om detta. Det är en fråga man får undersöka noga och kolla vad som kan ha givit de symptom som vissa gruvarbetare rapporterar. Med tanke på att de flesta som förekom i TV-inslaget jobbat i över 20 år vid Rössing-gruvan är det inte förvånande om de drabbats av forna tiders kassa arbetarskydd. Hur det sedan ser ut idag får granskas, och givetvis förväntar vi oss att Rio Tinto Group och de andra ägarna följer överenskommna regelverk. Om dessa regelverk inte är tillräckliga för att skydda mot ohälsa eller skadlig miljöpåverkan, då får vi som konsumenter utnyttja vår konsumentmakt, och våra starka röster inom samarbetsorgan, som FN's IAEA, för att tvinga fram bättre regler som vi alla kan vara nöjda med.
Detta är så långt min kunskap sträcker sig nu. Vad gäller Bryntse's påståenden om Rangergruvan, tailings-dammar och liknande så får jag gräva lite djupare i det hela. Jag ber att få återkomma.
/Micke