{"id":2325,"date":"2011-04-26T10:12:06","date_gmt":"2011-04-26T08:12:06","guid":{"rendered":"http:\/\/nuclearpoweryesplease.org\/blog\/?p=2325"},"modified":"2013-03-01T00:44:00","modified_gmt":"2013-02-28T22:44:00","slug":"darfor-samarbetar-vi-karnkraftskramare-med-motstandarna","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/nuclearpoweryesplease.org\/blog\/2011\/04\/26\/darfor-samarbetar-vi-karnkraftskramare-med-motstandarna\/","title":{"rendered":"D\u00e4rf\u00f6r samarbetar vi k\u00e4rnkraftskramare med motst\u00e5ndarna"},"content":{"rendered":"
\"G\u00f6ran<\/a>
G\u00f6ran Bryntse, f.d. ordf\u00f6rande f\u00f6r Folkkampanjen<\/figcaption><\/figure>\n

Vi i Nuclear Power Yes Please har tillsammans med G\u00f6ran Bryntse – nyligen avg\u00e5ngen(*) ordf\u00f6rande f\u00f6r Folkkampanjen mot K\u00e4rnkraft-K\u00e4rnvapen<\/a> – f\u00f6rfattat en artikel om debatten om k\u00e4rnkraft. Den finns idag att l\u00e4sa i Aftonbladet<\/a> och h\u00e4r<\/a>.<\/p>\n

S\u00e5 varf\u00f6r samarbetar vi k\u00e4rnkraftskramare med en av Sveriges mest framtr\u00e4dande k\u00e4rnkraftsmotst\u00e5ndare? Vi st\u00e5r ju uppebarligen p\u00e5 varsin kant av \u00e5siktsspektrat. Varf\u00f6r skriver vi en artikel ihop?<\/p>\n

D\u00e4rf\u00f6r att debatten om k\u00e4rnkraften \u00e4r viktigare \u00e4n \u00e5sikten om k\u00e4rnkraften. En d\u00e5lig k\u00e4rnkraftdebatt medf\u00f6r d\u00e5ligt fungerande k\u00e4rnkraft, och detta vill ingen av oss skall h\u00e4nda. <\/strong><\/p>\n

F\u00f6r b\u00e5de G\u00f6ran och oss \u00e4r det viktigare att fr\u00e5gan avhandlas p\u00e5 ett sakligt och korrekt s\u00e4tt, hellre \u00e4n att just v\u00e5r respektive \u00e5sikt “vinner”. I slaget om k\u00e4rnkraften \u00e4r matchen l\u00e5ngt viktigare \u00e4n resultatet… men vad som \u00e4n h\u00e4nder f\u00e5r det inte bli oavgjort. <\/p>\n

Problemet var dock att just det h\u00e4nde: det blev oavgjort. Svenska politiker har hittills inte sagt vare sig JA eller NEJ till k\u00e4rnkraft, utan man har ist\u00e4llet l\u00e5tit kraftformen f\u00e5 finnas kvar, samtidigt som den har blivit h\u00e5rt motarbetad. Detta \u00e4r det s\u00e4msta av tv\u00e5 v\u00e4rldar: man f\u00e5r inte n\u00e5gra f\u00f6rdelar av att kraftformen faktiskt f\u00f6rsvinner, och man f\u00e5r inga f\u00f6rdelar av den tekniska utveckling som sker f\u00f6r k\u00e4rnkraften. <\/p>\n

Hur kunde det bli s\u00e5 h\u00e4r? H\u00e4ng med oss tillbaks i tiden f\u00f6r en titt hur det gick till, och se vad du sj\u00e4lv kan g\u00f6ra f\u00f6r att s\u00e4kra en bra k\u00e4rnkraftsdebatt nu n\u00e4r fr\u00e5gan v\u00e4ckts till liv igen…<\/strong><\/p>\n

Tips: se g\u00e4rna Sigfrid Leijonhufvud’s f\u00f6redrag tillsammans med den h\u00e4r artikeln, ifr\u00e5n SVT Play – Energif\u00f6rs\u00f6rjningens risker<\/a>, spola till 1 tim 09 min.<\/small><\/p>\n

\u00c5terblick<\/h2>\n
\"Renforsen<\/a>
Renforsen i Vindel\u00e4lven hade kanske inte funnits kvar om inte f\u00f6r k\u00e4rnkraften<\/figcaption><\/figure>\n

K\u00e4rnkraften \u00e4r Sveriges kanske viktigaste energipolitiska fr\u00e5ga sedan mer \u00e4n 50 \u00e5r tillbaks. Redan innan dagens 10 reaktorer<\/a> ens var projekterade var de en del av den svenska energi- och milj\u00f6politiken.<\/p>\n

R\u00e4dda \u00e4lvarna<\/h3>\n

P\u00e5 1950- och 60-talet stod striden om \u00e4lvarna. Skulle fler \u00e4lvar d\u00e4mmas upp och brukas till vattenkraft? Sverige beh\u00f6vde energin, men motst\u00e5ndet var stort. L\u00f6ftet om k\u00e4rnkraft r\u00e4ddade \u00e4lvarna. Freden i Sarek <\/a>och beslutet att inte bygga ut Vindel\u00e4lven<\/a> m\u00f6jliggjordes tack vare det hopp k\u00e4rnkraften gav. Visserligen stod en del av hoppet ocks\u00e5 till billig olja som skulle anv\u00e4ndas i kraftverk. Men oljekrisen 1973<\/a> och milj\u00f6medvetenheten<\/a> satte tack och lov stopp f\u00f6r dessa planer, varp\u00e5 k\u00e4rnkraften ans\u00e5gs vara det givna alternativet.<\/p>\n

“Atomkraft? Nej Tack”<\/h3>\n
<\/object>
Olof Palme sk\u00e4ller ut Centern i valdebatt 1976<\/figcaption><\/figure>\n

Men k\u00e4rnkraften var inte okontroversiell. Dess ursprung fr\u00e5n milit\u00e4ra till\u00e4mpningar, avfallet<\/a> och s\u00e4kerheten var saker som fick motst\u00e5ndet att v\u00e4xa. Fr\u00e5gan blev het och infekterad. N\u00e4r den n\u00e5dde riksdag och regering skr\u00e4ddes inte orden. Thorbj\u00f6rn F\u00e4lldin<\/a> v\u00e4nde Centern bort ifr\u00e5n k\u00e4rnkraften, trots att Bondef\u00f6rbundet vurmat f\u00f6r den, och de fyra k\u00e4rnkraftskommunernas Centerpartister slitit h\u00e5rt f\u00f6r att f\u00e5 de nya verken. F\u00e4lldin gjorde sitt ber\u00f6mda uttalande om att han inte t\u00e4nkte “dagtinga med sitt samvete” och kr\u00e4vde folkomr\u00f6stning<\/a> i fr\u00e5gan. Olof Palme<\/a> sk\u00e4llde ut honom efter noter i valdebatten 1976<\/a>. <\/p>\n

Socialdemokraterna f\u00f6rlorade f\u00f6rvisso valet, men k\u00e4rnkraftsfr\u00e5gan blev till slut f\u00f6r mycket f\u00f6r borgarna. Beslutet att ladda Barseb\u00e4ck 2 med br\u00e4nsle tog kn\u00e4cken p\u00e5 regeringen F\u00e4lldin<\/a>. Palme angrep h\u00e5rt och anklagde Centern f\u00f6r “svek” (l\u00e5ter det bekant?). F\u00e4lldin l\u00e4mnade in regeringens avskedsans\u00f6kan p\u00e5 h\u00f6sten 1978. Ola Ullsten tog \u00f6ver med Folkpartiet<\/a> i v\u00e4ntan p\u00e5 valet \u00e5ret d\u00e4rp\u00e5<\/a>. <\/p>\n

Den st\u00f6rste k\u00e4rnkraftsmotst\u00e5ndren var utsk\u00e4md och f\u00f6rmodligen hade k\u00e4rnkraftsfr\u00e5gan lagt sig och varit en n\u00e5got mindre fr\u00e5ga i valdebatten. Men n\u00e5got h\u00e4nde p\u00e5 v\u00e4gen…<\/p>\n

“Det som h\u00e4nde i Harrisburg”<\/h3>\n

28 mars 1979 intr\u00e4ffade h\u00e4rdsm\u00e4ltan i reaktor 2 p\u00e5 Three Mile Island<\/a> utanf\u00f6r Harrisburg. Trots att ingen skadades av olyckan blev opinionen fullkomligt rasande. Palme gick snabbt med p\u00e5 folkomr\u00f6stning f\u00f6r att slippa ha k\u00e4rnkraften som en valfr\u00e5ga. Socialdemokraterna kr\u00e4vde att f\u00e5 ha ett nytt alternativ i omr\u00f6stningen: Linje 2. K\u00e4rnkraftsdebatten var hetare \u00e4n n\u00e5gonsin. Tage Danielsson framf\u00f6rde sin od\u00f6dliga och uts\u00f6kta monolog om Sannolikhet.<\/p>\n

\"Debatten<\/a>
Debatten inf\u00f6r omr\u00f6stningen genomsyrade Sverige ("Ratte och Odjuret", Knutsson & Jansson)<\/figcaption><\/figure>\n
<\/object><\/div>\n

In i det sista var det oklart vilken linje som skulle vinna: nedl\u00e4ggning inom 10 \u00e5r, eller senare? Till slut visade det sig att Linje 2 – nedl\u00e4ggning n\u00e4r alternativ finns – hade vunnit omr\u00f6stningen, om \u00e4n n\u00e4tt och j\u00e4mnt \u00f6ver linje 3. Ett riksdagsbeslut om att k\u00e4rnkraften skulle vara avvecklad till \u00e5r 2010 togs.<\/p>\n

<\/object><\/div>\n

Fr\u00e5n 1980 till 2011<\/h2>\n

I och med k\u00e4rnkraftsbeslutet 1980 var debatten stend\u00f6d. Fr\u00e5n att ha varit den hetaste fr\u00e5gan p\u00e5 70-talet f\u00f6rsvann den p\u00e5 rekordtid fr\u00e5n det allm\u00e4nna medvetandet. Palme hade lyckats r\u00e4dda det socialdemokratiska partiet ifr\u00e5n att splittras. Folket var n\u00f6jda och politikerna andades ut; de hade sluppit den heta potatisen och ist\u00e4llet lyckats kasta den ifr\u00e5n sig, 30 \u00e5r in i framtiden… <\/p>\n

Tjernobyl och tankef\u00f6rbudet<\/h3>\n
\"Varf\u00f6r<\/a>
Varf\u00f6r man inte bygger reaktorer enligt sovjetiska designer fr\u00e5n 1950-talet<\/figcaption><\/figure>\n

Fr\u00e5gan vaknade kortvarigt till liv 26 april 1986 d\u00e5 det h\u00e4nde precis som k\u00e4rnkraftsexperterna anat skulle h\u00e4nda: en reaktor av RBMK-typ exploderade i Ukraina<\/a>, d\u00e5varande Sovjetunionen. Detta var v\u00e4ntat eftersom RBMK-designen var \u00f6k\u00e4nt farlig. Tv\u00e5 veckor innan olyckan f\u00f6rs\u00f6kte en anst\u00e4lld p\u00e5 Vattenfall f\u00e5 publicerat en artikel i DN om att risken f\u00f6r en st\u00f6rre olycka i denna typ av reaktorer var 1 p\u00e5 3<\/a> (tidpunkt 59 min, 03 sek). Artikeln refuserades…<\/p>\n

I de drabbade l\u00e4nderna har man p\u00e5visat ca 4000-7000 extra fall sk\u00f6ldk\u00f6rtelcancer som en f\u00f6ljd av olyckan<\/a> – en \u00f6kning med ca 1000% f\u00f6r sj\u00e4lva cancerformen, 4 – 7% f\u00f6r antalet cancerfall totalt f\u00f6r den p\u00e5verkade gruppen – men med en \u00f6verlevnadsgrad p\u00e5 \u00f6ver 99% eftersom sjukdomen \u00e4r l\u00e4tt att uppt\u00e4cka i tid med screening (vissa “mark\u00f6rer” – signal\u00e4mnen i kroppen – f\u00f6r sk\u00f6ldk\u00f6rteln ger tydliga utslag vid minsta fel, vilket man ser tidigt med hj\u00e4lp av blodprov s\u00e5 l\u00e4nge man tar dem regelbundet). Dock borde detta ha varit on\u00f6digt, d\u00e4rf\u00f6r att alla dessa cancerfall kommer av det fruktansv\u00e4rda faktum att sovjetiska myndigheter stoppade inte mat och mj\u00f6lk f\u00f6rgiftad med Jod-131<\/a>, trots att det \u00e4r l\u00e4tt att uppt\u00e4cka och s\u00e5lla bort kontaminerade varor. <\/p>\n

I Sverige r\u00e5dde Becquerel<\/a>-hysteri i flera \u00e5r och vissa illa genomt\u00e4nkta \u00e5tg\u00e4rder genomf\u00f6rdes, som att man slaktade och kasserade on\u00f6digt m\u00e5nga renar<\/a>. Dock har man inte – trots diverse oseri\u00f6sa figurers idoga f\u00f6rs\u00f6k<\/a> – kunnat p\u00e5visa att vi fick n\u00e5gra h\u00e4lsoeffekter i Sverige. <\/p>\n

Det m\u00e4rkligaste f\u00f6r svensk del var dock den s\u00e5 kallade tankef\u00f6rbudslagen<\/a>. Det s\u00e4gs att Birgitta Dahl<\/a> fick reda p\u00e5 att man klurade p\u00e5 vad det skulle kr\u00e4vas f\u00f6r att ers\u00e4tta Oskarshamn 1 – Sverges \u00e4ldra kraftreaktor i drift – med en ny, s\u00e4krare reaktor. Detta ville hon inte veta av, varp\u00e5 6:e paragrafen i Lag om K\u00e4rnteknisk Verksamhet<\/a> inf\u00f6rdes:<\/p>\n

6 \u00a7<\/strong> Ingen f\u00e5r utarbeta konstruktionsritningar, ber\u00e4kna kostnader, best\u00e4lla utrustning eller vidta andra s\u00e5dana f\u00f6rberedande \u00e5tg\u00e4rder i syfte att inom landet uppf\u00f6ra en k\u00e4rnkraftsreaktor.<\/em><\/div>\n

Tankef\u00f6rbudet var formellt sett inte ett f\u00f6rbud mot att vidareutveckla k\u00e4rnkraftss\u00e4kerhet eller forska p\u00e5 k\u00e4rnkraft. Dock visade sig att det var just en s\u00e5dan effekt lagen fick. Tjugo \u00e5r senare kr\u00f6p socialdemokraterna till korset och erk\u00e4nde att lagen skadat svensk k\u00e4rnkraftss\u00e4kerhet. Ifr\u00e5n propositionen att avskaffa lagen<\/a>:<\/p>\n

Visserligen st\u00e5r det i 6 \u00a7 k\u00e4rntekniklagen att best\u00e4mmelsen endast avser \u00e5tg\u00e4rder som syftar till att uppf\u00f6ra en k\u00e4rnkraftsreaktor inom landet. Av paragrafens f\u00f6rarbeten framg\u00e5r d\u00e4rtill tydligt att f\u00f6rbudet inte riktar sig mot t.ex. tekniskt utvecklingsarbete p\u00e5 k\u00e4rns\u00e4kerhetsomr\u00e5det. Trots detta synes paragrafens enda praktiska effekt vara att, i strid mot intentionerna vid dess inf\u00f6rande, inkr\u00e4kta p\u00e5 m\u00f6jligheterna att fortl\u00f6pande bedriva s\u00e5dant arbete<\/strong> (jfr prop. 1986\/87:24 s. 5). Detta \u00e4r mycket otillfredsst\u00e4llande, d\u00e5 forskning och tekniskt utvecklingsarbete inom k\u00e4rnteknikomr\u00e5det \u00e4r av stor betydelse f\u00f6r k\u00e4rns\u00e4kerheten och k\u00e4rnavfallshanteringen. Dessa fr\u00e5gor kommer dessutom att vara aktuella under l\u00e5ng tid i Sverige, varf\u00f6r det \u00e4r mycket viktigt att det sker en kontinuerlig kompetensuppbyggnad vid de institutioner som bedriver s\u00e5dan verksamhet genom bl.a. nyrekrytering av forskare och tekniker och deltagande i internationellt samarbete. Som utredningen har konstaterat h\u00e4mmas emellertid s\u00e5dan kompetensuppbyggnad av den utbredda misstolkningen av 6 \u00a7 k\u00e4rntekniklagen som r\u00e5der inom landet <\/strong>och som allts\u00e5 g\u00e5r ut p\u00e5 att all forskning inom det k\u00e4rntekniska omr\u00e5det skulle vara otill\u00e5ten. Best\u00e4mmelsen har ocks\u00e5 givits den neds\u00e4ttande ben\u00e4mningen \u201dtankef\u00f6rbudsparagrafen\u201d, vilket ger o\u00f6nskade associationer i en demokratisk kontext.<\/em><\/div>\n

Avvecklingslagen<\/h3>\n

1997 b\u00f6rjade kaoset p\u00e5 allvar. Regeringen Persson<\/a> gick ihop med Centern i en uppg\u00f6relse som innebar:<\/p>\n