Civilingenjör Per Ribbing gillade inte riktigt vårt svar på hans misslyckade siffertrolleri. I hans artikel i Barometern-OT 2009-02-03 försökte Per med vaga antydningar, felaktiga jämförelser och i ett fall direkt felaktiga siffror som mörkade obekväma fakta, att skapa opinion mot kärnkraft. Vi invände mot detta. Så i en ny artikel i Barometern-OT 2009-02-20 försöker Per bita tillbaks mot oss. Hans bett saknar dock helt styrka. Han berör inte ens tre av fyra kritiska invändningar. Och på den sista upprepar han bara sitt tidigare påstående utan att möta kritiken.
Per påstod i första artikeln att utvunnen energi från vindkraft är mer än den energi som krävs för att bygga vindkraftverken. Detta får vi sannerligen hoppas(!) därför att annars är det en ren förlustaffär. Detta är också sant för alla andra kraftslag vi har. Så att Per tog upp EROEI-värdet, som det kallas, är helt meningslöst så länge det är större än 1. Denna kritik diskuterar inte Per i sin senaste artikel.
Per menade i första artikeln att vi måste lagra kärnavfall i 100 000 år. Vi visade på att detta är inga problem, speciellt då naturen har lagrat kärnavfall i 1 700 000 000 år helt galant. Inte heller detta tar Per upp nu i sin senaste artikel.
Per menade att två flygplan attackerade den elfte september 2001, och försökte antyda att bara för att skyskraporna World Trade Center 1, 2 och 7 kollapsade så skulle effekterna, om terroristerna hade valt kärnkraftverk som mål istället, ha varit mycket värre. Detta var flera olika fel på samma gång. Dels för att av fyra kapningar resulterade tre av dem i slutförda attacker, inte två. Dels för att attacken mot Pentagon (som Per inte nämnde) visade hur liten skada ett flygplan gör mot betongförstärkta byggnader. Kärnkraftverk är mycket robustare än Pentagon. Och det sista och största felet med Pers påstående är att man har genomfört analyser av vad en sådan attack mot en kärnkraftsanläggning skulle innebära, och kommit fram till att eftersom reaktorinneslutningar är så små i jämförelse med deras robusthet, kan ett trafikflygplan inte tillfoga mer skada än att spräcka och flagna betongen på insidan. Inte heller detta väljer Per att svara på.
Den punkt i vår kritik som Per väljer att diskutera igen är den om verkningsgrad, det vill säga hur stor andel av den energi som kommer in i kraftverket omvandlas till en form av energi som är till nytta för oss. I detta fall är den nyttiga energin elektricitet. I den senaste artikeln kommer dock inte Per med något nytt utan upprepar det han sade tidigare: att kärnkraftverk har låg verkningsgrad. Enbart en liten mängd av den energi som finns i uranet kommer oss till nytta, medan vindkraftverk har en högre verkningsgrad.
Vi svarade att detta är givetvis sant. Kärnkraft har en rent ut sagt löjligt låg verkningsgrad. Vi håller däremot inte med Per i hans antydan att detta på något sätt talar för att kärnkraften är dålig. Vi håller inte med honom därför att verkningsgrad säger ingenting om miljöpåverkan. En kraftkälla kan ha extremt låg verkningsgrad men ändå vara bättre än en annan kraftkälla så länge miljöpåverkan är låg i förhållande till mängden nyttiggjord energi.
Enligt hans argument skulle kolkraft vara en bra energikälla eftersom det har hög verkningsgrad.
Det verkningsgraden däremot berättar för oss är hur mycket bättre en energikälla kan bli i framtiden. Att tala emot en kraftkälla utifrån låg verkningsgrad är som att säga att bara för att 40-talets bilar var dåliga så skulle man slutat utveckla bilar, och hellre än att låta nya effektivare modeller komma på marknaden skulle man ha fortsatt köra på 40-talets modeller för all framtid.
En låg verkningsgrad är samma sak som en hög förbättringspotential.
Och när man ser på kraftslagen på det viset är kärnkraft den stora vinnaren. Med en verkningsgrad på under 1% kan framtidens kärnkraft bli 25-40 gånger bättre än vad våra uran-samovarer från 70-talet är!
Vindkraft och solkraft däremot har verkningsgrader på 50% av 59 (fysiskt) möjliga, respektive 30-35% av 100 (teoretiskt) möjliga. Alltså är förbättringspotentialen för vind- och solkraft riktigt usel i jämförelse med kärnkraften. Dessutom har man fortfarande inte löst problemet med att dessa kraftkällor har dålig tillförlitlighet i det att när vinden inte blåser och solen inte lyser så har man ingen energi ut ifrån dem, oavsett hur bra verkningsgrad de har. 100% av 0 Watt är fortfarande 0 Watt.
Pers argument talar alltså för att det är lönt att satsa på att utveckla kärnkraften medan det vore slöseri att slänga pengar på forskning på förnybara kraftkällor därför att man kan som mest enbart klämma ut några få extra procent ur dem. Enda sättet att få ut mer av dem är att bygga fler kraftverk.
I övrigt lämnar Pers senaste artikel fältet öppet för kritik på ytterligare några punkter.
Han går till personangrepp och kallar oss “ohederliga”. Eftersom Per, som är civilingenjör i fysik, självklart visste att hans argument var undermåliga i det att de var felaktiga, missvisande, meningslösa eller kontradikterade hans budskap, är det skäl nog att mena på att han ljög för läsaren. Att Per inte att tål att bli kritiserad för uppenbara och medvetna fakta- och resonemangsfel utan att bli oförskämd talar inte till hans fördel.
Per påstår att han inte kunde hitta någon livscykelanalys om andra energislag än vindkraft. Att Per, en civilingenjör, inte kan använda Google och mata in orden “Livscykelanalys” eller “Life Cycle Analysis”, talar inte heller det till hans fördel. När skribenten av denna artikel testade att googla på “Livscykelanalys” var tredje träffen följande LCA från Vattenfall. Där finns många energislag med, inklusive kolkraft, kärnkraft, vindkraft, solkraft, många olika varianter på biokraft med mera. Vi rekommenderar läsaren att ta en titt i den. Det intressanta börjar på sida 22.
Per skriver:
[Jag] tror nog inte att de personer som skriver så otrevliga kommentarer skulle lyssna till mina argument även om jag fick möta dem i en ärlig debatt.
Inte nog med att vi lyssnade på Pers argument; vi skärskådade dem och analyserade vad dessa “siffror” egentligen betydde. Och efter att vi noga undersökt vad Per egentligen sade kom vi fram till att hans påståenden var felaktiga, meninglösa, eller till och med sade emot hans ståndpunkt.
Per har också helt fel om vår benägenhet att debattera. Vi möter gärna Per i ärlig debatt, en debatt där fakta, vetenskap och helhetsperspektiv får vara huvudpersoner istället för lösa antydningar, skrämselpropaganda och annat trams som Per framför mot kärnkraften. Faktum är att allt Per behöver göra för att deltaga i debatt med oss är att trycka här så kommer han direkt till hans personliga debatt-tråd på vårt forum. Och som värdar för diskussionen låter vi givetvis Per få första ordet.
Vi väntar ivrigt på att höra ifrån Per.
10 Comments
Fråga rätt – få alltid det svar du vill ha
Published by Michael on December 9, 2010Linda Magnusson, VD på vindkraftsbolaget O2, påstår att “Riksdagsledamöter väljer bort kärnkraftsel”. Det hon visar upp är ett lysande exempel på hur man genom att utforma en fråga rätt alltid kan få det svar man vill ha. Frågan är varför hon söker strid med kärnkraften när den inte söker strid med henne. All ren energi behövs ju!
Vi har tidigare skrivit om hur man genom att utforma en opinionsundersökning på rätt sätt kan få exakt det svar man vill ha. Syftet är att sedan kunna påstå att en viss grupp människor tycker som en själv och därmed skapa bilden av att man står för en populär åsikt, alternativt att människor i auktoritet delar åsikten. Artikeln finns på vår blog under titeln “How to get professionals to agree with your opinion“. Linda Magnusson presenterar i sin artikel på teknikdebatt.se “Riksdagsledamöter väljer bort kärnkraftsel” ett lysande exempel på just detta; en noggrant utformad undersökning, följt av ett påstående att de undersökta människorna tycker som hon.
Låt oss kritiskt granska undersökningen för att se hur det gick till.
Frågan som O2 ställde var: “Vilken energikälla skulle du allra helst önska att den elektricitet som du köper kommer ifrån?”. Alternativen som gavs var:
Den observante läsaren ser genast tricket. För det första ges svaranden enbart möjlighet att ange ett enda alternativ, vilket betyder att svaranden kan inte säga att denne föredrar eller accepterar flera alternativ i sin energi-mix. För det andra uppmanas svaranden indirekt att bortse ifrån faktiska omständigheter – som praktiska begränsningar, pris, tillgänglighet, utbyggnadsförbud, miljöpåverkan, välfärd, etc – utan svaranden skall istället att svara efter sitt önsketänkande. Följdriktligen kan man redan nu ana att undersökningen ger ett grovhugget och förenklat svar.
Läser man sedan kommentarerna till svaren visar det sig tydligt att flertalet ledamöter inte är nöjda med hur frågan har ställts. Exempel:
O2 har alltså på flit begränsat möjligheterna att ge ett uttömmande svar. Kommentarerna ignorerar Linda Magnusson glatt i sin artikel utan fokuserar bara på det hon vill skall framgå, så dessa fördjupande uttalanden kommer läsaren inte att se förrän denne laddat hem undersökningen och lusläst den. Hur många av er som läste rubriken “riksdagsledamöterna väljer bort kärnkraftsel” kom så långt? Mm hm… tänkte väl det.
Med detta är utgången så gott som garanterad: ledamöterna kommer att svara något av de förnybara energislagen. Även jag – som kärnkraftsvän – hade gjort det; jag hade svarat “vattenkraft”, för som kraftkälla sett utklassar den det mesta på alla objektiva mätpunkter, och tävlar egentligen bara med kärnkraften i gott helhetsbetyg.
Linda Magnusson har inte ljugit för oss. Inte direkt i alla fall. Rent faktamässigt har hon presenterat helt korrekta uppgifter, och hon har öppet presenterat hur O2 kom fram till sitt resultat. Likväl är det ändå frågan om en grovt missvisande undersökning, och tillika artikel.
Är det sant, som Linda Magnusson säger, att “riksdagsledamöterna väljer bort kärnkraftsel”? Ja… men svaret är enbart giltigt i O2’s undersökning. Påståendet gäller bara under förutsättningar som O2 har angivit när de ställer frågan. Men det får du inte veta förrän du läst hela artikeln, laddat hem undersökningen och kritiskt granskat den.
Hur mycket svaren kan skilja beroende på hur man ställer frågan kan snabbt visas genom att jämföra med andra undersökningar. SIFO gjorde exempelvis en undersökning där man frågade “På det stora hela, vilket energislag tror Du sammantaget är bäst för både jobben och klimatet?”. Då svarade majoriteten – 26% – “kärnkraft”; vindkraft kom som god tvåa på 21%. (Källa: SVT, DN) Liknande, när Novus Opinion frågade vad svenskar tycker om kärnkraftsbeslutet som togs 17 juni i år – att nya reaktorer skall få byggas där det idag finns kärnkraftverk – så stöder hela 60% av svenskarna det beslutet. Man jämförde också mot partisympatier och fann att av kärnkraftshatarna (mp)s anhängare stödde 3 av 10 beslutet. När United Minds frågade samma sak sade hela 40% av miljöpartisterna (45% om man inte räknar de som sade “vet inte/vill inte svara”) att de föredrog det nya kärnkraftsbeslutet jämfört mot att ta tillbaks tillståndsförbudet.
Därmed visat att beroende på hur man ställer frågan kan man få exakt det svar man vill ha. Och genom att välja vilka delar av undersökningen man fokuserar på när man skriver sin press-release eller debattartikel, så kan man i praktiken fritt välja vilken bild man presenterar. Och detta är exakt vad Linda Magnusson och O2 har gjort.
Som kärnkraftsvän kan jag bara roat konstatera att Linda Magnusson och O2 – försäljare av vind-el – tydligen finner det nödvändigt att marknadsföra sig genom att använda den här metoden, bara för att kunna hävda att deras produkt är populär. Detta samtidigt som de pekar finger åt kärnkraften och försöker få den att framstå som oönskad. Beteendet är inte helt olikt det jag ser händer på min 11-åriga dotters skolgård när barnen försöker göra sig själv högsta hönset på andras bekostnad.
Frågan är varför. Kärnkraften har aldrig sagt att vindkraften inte skall få vara med i den rena energimixen. Fortfarande går 200 TWh fossil energi in i den svenska energibalansen varje år. Det är 3 gånger mer än ett normalår för vattenkraften; dito för kärnkraften; och mer än 50 gånger så mycket som den svenska vindkraften producerar i år, trots den explosiva expansion som har skett de senaste åren. Det är inte så att det saknas utrymme för att ersätta fossil bränsle-använding med ren el.
Svensk kärnkraft har tillsammans med förnybar energi redan minskat vårt oljeberoende mycket. Så sent som på 60- och tidigt 70-tal låg svavelröken tät över storstäderna där man brände olja för uppvärmning. Idag är det få som minns det. Kärnkraft och förnybart har tillsammans gjort den svenska energimixen till en av de renaste i världen. Världsnaturfonden WWF konstaterar exempelvis – ytterst motvilligt – att svensk el är 10 gånger renare per kWh jämfört mot el producerad i Tyskland.
Med detta i åtanke är Linda Magnusson och O2 ute i ogjort väder. Kärnkraften har inget otalt med vindkraften och söker inte strid. Så varför gör vindkraftsförespråkarna det?
/Michael Karnerfors, grundare av det oberoende nätverket Nuclear Power Yes Please
5 Comments