Je déteste ce que vous écrivez, mais je donnerai ma vie pour que vous puissiez continuer à écrire!
The saying above – I detest that which you write, but I would give my life for you to be able to continue writing – is often attributed to Volatire. Unfortunately it does not show up in any of his works nor in his letters and is most likely misattributed. However no quote better encapsulates these fundamental principles: Freedom of Opinion, and Freedom of Expression.
A person – calling himself The King of the country Lagom – recently blogged about some comments I made to one of his earlier blog entries. Since the blog entry in question was in Swedish, I have provided you with a translation.
The King of Lagom says that I am “not respecting other people’s opinions”, that I am “forcing my opinions on them”, that I think my own opinions are the only ones right, while everyone else’s is wrong. This isn’t exactly the first time someone has accused me of this. Let me break down the criticism in parts.
“He thinks he is right”
Isn’t this one a complete no-brainer? Would I be expressing an opinion if I thought it was wrong? Is that what the King of Lagom does; expressing opinions he doesn’t think are right?
“He is forcing his opinions on others”
This one is just plain silly. I do not have brainwashing powers. Nor am I versed in suggestive hypnotism, subliminal HTML, or mind control. And to the best of my knowledge I have yet to seek out someone out with a baseball bat and go “Hold this opinion, or else!”.
I cannot “force” anyone to hold any kind of opinion, nor do I have any interest in it. If by “forcing” he means that I respond to people’s opinions with some of my own, he’s throwing rocks in a glass house.
“He is not respecting other people’s opinions”
In subjective matters, I don’t say that I am right and everyone else is wrong. That’s for kids to do, saying “Britney/Kate Perry/Nine Inch Nails is best and everyone that doesn’t agree is stupid!”. I don’t discuss subjective opinions because there is nothing to discuss. I know what I like and if someone else likes other things, that’s their own lookout.
However when it comes to objective issues, we are not dealing with matters of preference any more. If someone is going around saying that a Swedish BWR/PWR reactor can explode like a Soviet-built RBMK reactor, then are talking about something completely different. The King of Lagom however thinks that I am engaging in some kind of misconduct when I tell people that the laws of physics do not approve of their opinions. So basically he says I’m “not respecting his opinion” when I speak up against statements that are equivalent of claiming the Earth is flat.
People like The King of Lagom confuse the concept of respecting their right to hold and express opinions with being forbidden to speak up against them. This is of course wrong. I have my own right to hold and express opinions. And if I am of the opinion that what someone said is a load of fetid dingo’s kidneys, then I am in no way obliged to “respect” their silly statement by not uttering those very words.
The person vs. the person’s opinions
Reading the blog entry again I see that The King of Lagom has a very rude manner. He is hurling all sorts of insults and abuse my way. He acts as if a person is the same thing as that person’s opinions. This would explain why he is so upset, because I speak out against his opinions and this he takes as a personal insult. He acts as if I have said mean things about him personally simply because I showed that his arguments does not hold up to science or facts.
This again is a matter of mixing up things and missing important nuances. I have no idea who the King of Lagom is as a person, nor do I care because this is not important. What matters is the things he says. I will never attack a person’s character in the way the King of Lagom did. Not only is it poor style and rude, but it also hints very strongly that the person has run out of factual arguments for their case. I used to include insults a long time ago when I first entered the Internet. I have since grown up and stopped using character attacks.
However…
I will attack a person’s opinions, arguments and statements, and rip them to shreds if I think I have due cause for it. This is my right and I intend to exercise it. Just like in the expression above, even if I do respect their rights to voice opinions, I also have the right to say that I truly detest the things that they write. If this offends The King of Lagom, or any other person whose opinions I comment, that’s solely their own problem.
Opinionated people who are not prepared to deal with others expressing opinions of their own are not advised to engage in a discussion to begin with.
If you can’t take the heat, the kitchen door is at your disposal.
/Michael
ADDENDUM: there is a second blog entry that deals with the factual errors of The King of Lagom’s blog entry. And even though I called him on using Ad hominem attacks, he is not stopping. The man just keeps on trying to insult me and dodge the subject.
Dags att såga ännu en artikel av Göran Bryntse, ordförande för folkkampanjen mot kärnkraft. Bryntses artikel hittar man här “Kärnkraften skadar klimatet” och som vanligt med folkkampanjen så glider en hel del suspekta saker in.
Bryntse skriver
“Det är en myt att kärnkraften är klimatneutral. Då bortses från kärnkraftens mycket koldioxidutsläppande livscykel inkluderande uranbrytning och anrikning. Även kärnkraftens avfallshantering kräver mycket energi, avfallet måste ju kylas i minst 40 år. En aktuell rapport på 40 sidor med 117 vetenskapliga referenser från det mycket välrenommerade Stanforduniversitetet i USA, publicerad i tidskriften Energy & Environmental Sciences, anger utsläppsnivån 66 gram CO2/kWh för kärnkraft, vilket kan jämföras med vindkraftens 11 g/kWh. Rapportförfattaren, professor Mark Jacobsson, räknar då med ett medelvärde från 103 vetenskapligt granskade livscykelanalyser.”
Artikeln som Bryntse refererar till återfinns i sin helhet på denna länken. Det är ett utmärkt exempel på skräpforskning, vetefan hur något så mediokert ens lyckas publiceras. Avsnitt 2h tex demonstrerar att Jacobsson inte direkt har grepp om hur kärnkraft fungerar. Men det roligaste kommer i avsnitt 4d när Jacobsson uppskattar koldioxidutsläppen orsakade av pga kärnvapenkrig! Sen kopplar han helt godtyckligt de utsläppen till kärnkraft utan att på något sätt motivera hur kärnkraft skulle vara ansvarig för ett sådant spekulativt krig. Enda motivationen verkar vara detta.
“Because the production of nuclear weapons material is occurring only in countries that have developed civilian nuclear energy programs, the risk of a limited nuclear exchange between countries or the detonation of a nuclear device by terrorists has increased due to the dissemination of nuclear energy facilities worldwide.”
” This emission rate depends on the probability of a nuclear exchange over a given period and the strengths of nuclear devices used. Here, we bound the probability of the event occurring over 30 yr as between 0 and 1 to give the range of possible emissions for one such event as 0 to 4.1 g CO2 kWh−1. This emission rate is placed in context in”
Är det bara jag som tycker den argumentationen är oerhört tunn? Först handviftar han fram påståendet att bara länder med civil kärnkraft producerar vapenmaterial(vilket inte stämmer, se tex Israel). Sen hittar han på ett scenario med ett begränsat kärnvapenkrig och sätter en sannolikhet för att det ska ske inom 30 år. Efter det beräknar han co2 utsläppen från kärnvapenkriget pga brinnande storstäer, viktar utsläppen med sannolikheten för kriget och adderar utsläppen till civila kärnkraftens utsläpp. Men han skissar inte på något sätt upp ett orsakssamband mellan civil kärnkraft och vapenmaterial. Han kan helt enkelt inte förklara hur civil kärnkraft är skyldig till kärnvapenkriget.
Han nämner inte heller att varenda land som idag har kärnvapen skaffade vapenmaterial först, och civila elproducerande reaktorer i efterhand. Inget land i världen har använt civila elproducerande reaktorer för att producera vapenmaterial. Det finns ingenting som berättigar det sätt han kopplar kärnvapenkrig till kärnkraft.
För att gå vidare, Jacobsson summerar sina resultat i sektion 4a tabell 3.
Table 3 Equivalent carbon dioxide lifecycle, opportunity-cost emissions due to planning-to-operation delays relative to the technology with the least delay, and war/terrorism/leakage emissions for each electric power source considered (g CO2e kWh−1). All numbers are referenced or derived in ESI
Technology
Lifecycle
Opportunity cost emissions due to delays
War/terrorism (nuclear) or 500 yr leakage (CCS)
Total
Solar PV
19–59
0
0
19–59
CSP
8.5–11.3
0
0
8.5–11.3
Wind
2.8–7.4
0
0
2.8–7.4
Geothermal
15.1–55
1–6
0
16.1–61
Hydroelectric
17–22
31–49
0
48–71
Wave
21.7
20–41
0
41.7–62.7
Tidal
14
20–41
0
34–55
Nuclear
9–70
59–106
0–4.1
68–180.1
Coal-CCS
255–442
51–87
1.8–42
307.8–571
Vi ser här att största utsläppskällan för kärnkraft är “Opportunity cost emissions due to delays”.Vad är detta då? Jacobsson förklarar det såhär i sektion 4b
“The investment in an energy technology with a long time between planning and operation increases carbon dioxide and air pollutant emissions relative to a technology with a short time between planning and operation. This occurs because the delay permits the longer operation of higher-carbon emitting existing power generation, such as natural gas peaker plants or coal-fired power plants, until their replacement occurs. In other words, the delay results in an opportunity cost in terms of climate- and air-pollution-relevant emissions.”
“We assume that after the first lifetime of any plant, the plant is refurbished or retrofitted, requiring a downtime of 2–4 yr for nuclear, 2–3 yr for coal-CCS, and 1–2 yr for all other technologies. We then calculate the CO2e emissions per kWh due to the total downtime for each technology over 100 yr of operation assuming emissions during downtime will be the average current emission of the power sector. Finally, we subtract such emissions for each technology from that of the technology with the least emissions to obtain the opportunity-cost CO2e emissions for the technology. The opportunity-cost emissions of the least-emitting technology is, by definition, zero. Solar-PV, CSP, and wind all had the lowest CO2e emissions due to planning-to-operation time, so any could be used to determine the opportunity cost of the other technologies.”
För kärnkraft så antar han att det tar 10-19 år från planering till reaktorn startas.
Jag förmodar att han räknar såhär. Vi börjar planera för en 1GW reaktor idag, om 10-19 år står den färdigbyggd och under de 10-19 åren så används tex 1GW kolkraft (eller mer korrekt den blanding av energikällor som för närvarande finns) istället. Utsläppen under de tio åren pga kolkraften tar han sen och lägger till på kärnkraftens utsläpp minus de utsläpp som hade skett ifall man använder den energikälla med lägst utsläpp istället.
Oppertunity cost emissions är alltså inte riktiga utsläpp från kärnkraftens livscykel, det anger han själv som 9-70 gram. Nej oppertunity cost emissions är ett 100% fiktivt utsläpp som sker eftersom han antar att andra energikällor kan byggas betydligt snabbare. Men det verkar som han gör flera väldigt bedrägligt antagande här i sina beräkningar.
Misstag 1. För en stor “vindkraftsfarm”, stor är > 15 MW i hans fall, anger han en planerings till drift period på 2-5 år. Men han kan väll rimligtvis inte mena att det tar lika kort tid att bygga en vindfarm på 4-5 GW som det gör att bygga en på 15 MW? Det är avsevärt mer komplicerat att hitta plats, få tillstånd och bygga tusentals vindsnurror jämfört med tiotals. Om han använder siffrorna 2-5 år för en godtyckligt stor vindkraftsfarm så kan han få hur orealistisk bra siffror som helst. Jag ser heller ingenting i verkligheten som antyder att det är snabbare att bygga säg 10 GW vindkraft än det är att bygga 10 GW kärnkraft. I första fallet handlar det om 30 000 1 MW vindkraftverk om vi ska ha 10 GW i årsgenomsnitt medans det bara handlar om 7-10 reaktorer. Sett över 30-50 år kan man mest troligt bygga ut kärnkraften mycket mer än vindkraften.
Misstag 2. Han ignorerar till synes helt vad som sker när vinden inte blåser eller solen inte lyser. Oavsett hur man vrider och vänder på det så har vind och sol vansinnigt låg tillgänglighet som för det mesta inte matchar efterfrågan. För de länder som inte har vattenkraft så kommer gasturbiner vara billigaste och enklaste backupen till vind och sol. Varför inkluderar han inte backup utsläppen till vindkraftens utsläpp? Jacobsson baserar oppertunity cost emissions i sina beräkningar enbart på “downtime” som beror på planering och konstruktion. Men ska man använda hans metod på riktigt sätt ska downtime även inkludera kapacitetsfaktor. En vindkraftspark med en livstid på 30 år har trots allt en “downtime” på 21 år!
Misstag 3. Det är fel att anta att om man tar i drift X antal MW förnybar energi eller kärnkraft så kommer det genast ersätta X antal MW fossil energi. Den verklighet vi har att göra med är att de kraftverk som finns mest troligt kommer rulla på tills deras driftstid är slut, för det finns egentligen ingen billigare energi än från kraftverk som redan är byggda. Ingen kommer bygga varken vindsnurror eller kärnkraft med syftet att ersätta fungerande kolkraftverk som har många år kvar. Det vore fantastiskt om man gjorde det, men så kommer inte ske. Det som måste förhindras är att nya fossila kraftverk byggs och att de som tas ur drift ersätts med kärnkraft eller förnybar energi. Nya anläggningar kommer naturligtvis planeras så att de tas i drift samtidigt som ny kapacitet behövs för att ersätta gamla anläggningar. Det trasar helt sönder hela hans “oppertunity cost emissions” siffor, världen fungerar inte så som han antar.
Det var nog om Jacobssons artikel åter till Bryntse
“Dessutom vräker de svenska kärnkraftverken ut enorma 130 miljarder kilowattimmar varmvatten i havet varje år, något som också bidrar till klimatets uppvärmning enligt studier av prof. Nordell vid Luleå Tekniska Universitet.”
Bryntse ignorerar behändigt att det inte verkar finnas någon i hela världen som tar Nordell /1 på allvar och att hans publikationer fått allvarlig kritik. Gumble et al /2 och Covey et al /3 trasar totalt sönder Nordell. Man behöver intekunna mycket fysik för att inse att Nordells artikel är skräp. Det åår liksom inte att bara ignorera konvektion och diffusion i atmosfären, så som Nordell gör, och sen tro att de resultat man får har med verkligheten att göra. Precis som med Jacobssons artikel är det i mina ögon ett mirakel att Nordells artikel publicerades. Det lustigaste med att Bryntse nämner Nordell är att Nordell lanserar sin teori i strid mot att co2 orsakar uppvärming. Så om Bryntse tror på Nordell, varför nämner han ens då co2 i sin artikel? Typiskt exempel på intellektuell ohederlighet, Bryntse griper gärna tag i vilket halmstrå som helst, oavsett hur absurda, bara för att försöka svartmåla kärnkraft.
Brynte skriver vidare
“Jacobsson kommer fram till att ny kärnkraft, jämte kolkraft, är det sämsta valet för att bekämpa klimatförändringen. Lägger man dessutom till vad det skulle kosta att hjälpligt återställa urangruveområden så att det går att leva där i framtiden samt beaktar att urangruvor med allt lägre uranhalter snart måste användas så har en holländsk kärntekniker, van Leeuven, kommit fram till att koldioxidutsläppen kan bli över 100 gram CO2/kWh.”
Vilket tar mig till tredje kalkonvarningen, nämligen van Leeuwen. Till skilland från de två artiklarna som nämns ovan så har van Leeuwens “forskning” inte ens publicerats. Kort och gott, skiten är inte nog bra för att ens kunna klara en rudimentär granskning. Applicerar man van Leeuwens modell för energiåtgång vid uranbrytning(vilket ger upphov till majoriteten av de 100 gram/kWh han påstår) på existerande urangruvor idag så ser man att han överskattar energiåtgången. Men han överskattar inte den bara med det dubbla, nej han överskattar det med en faktor 80!! För en genomgående kritik av van Leeuwens rön och repliker från van Leeuwen själv se denna länken, “Energy lifecycle of nuclear power”.
På nått sätt är det lite roligt att se Bryntse skriva dessa artiklar. För det demonstrerar på ett ypperligt sätt vilka opålitliga källor kärnkraftsmotståndarna måste kräla till för att kunna hitta något att försöka smutskasta kärnkraften med. Mindre underhållande är att många läsare säkert tar för givet att Bryntse, då han är teknologie doktor, alls vet vad han pratar om.
2. J. Gumbel T, H. Rodhe “Comment on “Thermal pollution causes global warming” by B. Nordell [Global Planet. Change 38 (2003), 305–312]”, Global and Planetary Change 47 (2005) 75 – 76
3. Curt Coveya,*, Ken Caldeiraa, Martin Hoffertb, Michael MacCrackena, Stephen H. Schneiderc, Tom Wigleyd “Comment on “Thermal pollution causes global warming” by B. Nordell [Global Planet. Change 38 (2003), 305–312]”, Global and Planetary Change 47 (2005) 72 – 73
Let me indulge myself in a bit of personal commentary for a moment and convey my frustration about debating nuclear power. When browsing the sheets, TV-programs and the web, I as a nuclear friend more often than not run into absurdities so staggering it leaves me wondering if this is reality or some really tripped out stage comedy.
The latest act in this Circus Macabre is Christer Borg, who in a recent blog entry argues against nuclear power with arguments so false I am relating to John Cleese’s character in the famous parrot sketch: Mr. Praline is faced with a salesman who won’t admit that the parrot he just sold is definitely deceased. The man behind the counter keeps arguing his fraudulent case with ever more ridiculous arguments until eventually he’s trying to convince the customer that the stuffed Norwegian Blue parrot is not dead but “pining for the fjords”.
Video provided kind courtesy of Monty Python
Let me show you what I mean… Christer Borg says:
A wrecked reactor is as deadly to all life as it was when Three Mile Island or the Chernobyl disasters took place.
Bringing up Chernobyl in discussions about Swedish reactors, or any light-water moderated reactor for that matter since its the most prevalent reactor type in the world, is absolutely silly. If we chose to ignore the fact that the comparison requires an act of God, where He gets devilishly drunk and in a stupor goes on to rewrite the laws of physics, the death toll from the accident itself does not even reach 100 people yet. Anyone arguing differently had best take it up with the UN.
“This parrot is no more!”
Three Mile Island is slightly more relevant to talk about because that concerned a reactor type that actually exists outside the former Soviet Union, as opposed to the accident prone RBMK-type of reactor that blew up at Chernobyl. But the argument is still trying to assert the vitality of a bleedin’ demised parrot because the accident at TMI-2 left us with zero dead, zero injured and zero cancer cases. Why does Borg, when he wishes to speak against nuclear power, bring up an event which tells us that even when suffering a nuclear meltdown the safety measures of a western reactor works and prevents death and injury?
“It has ceased to be!”
Borg continues…
The issue of storing nuclear waste is as unresolved as it was thirty years ago.
Borg: Operating nuclear reactors is as difficult as before.
OK, so if we again ignore reality, such as the extremely low accident rate compared to other sources of power and the lack of injuries resulting from nuclear power, his argument tries to deny the fact that design criteria for modern nuclear reactors specify them to be “Walk away safe”. That is to say a modern nuclear reactor remains safe even if all of the operators simply walk away from the controls. I know of few other human activities that would allow that sort of abuse. And this did not exist thirty years ago.
“It’s a stiff! Bereft of life. It rests in peace!”
Borg: Uranium mining is a detrimental to the environment as it has always been.
Again Borg tries to ignore progress and reality. To illustrate how silly his argument is: the radiation dose that a Swedish iron ore miner received in the LKAB mines in the 70’s was twenty times that which an Australian uranium miner receives today. I can concede the fact that back in the last century uranium mining was no picnic. But then again that was the case for all mining. And today the situation is different as all mining, including uranium mining is subject to the same kind of environmental requirements as everyone else. Trying to claim nothing has changed is nearly too stupid for words, but Borg somehow manages to utter them with a straight face. I simply don’t know how he does it. Overdosing on Botox perhaps?
“If you hadn’t nailed it to the perch it would be pushing up the daisies!”
Borg: The centralization of this extremely dangerous activity…
“It’s run down the curtain and joined the choir invisible!”
…makes it as perfect as before for callous and desperate terrorists.
As you can surely understand arguments such as those presented by Christer Borg leave me wondering what kind of reality some people live in. There just isn’t any truth to his claims. Anyone with a web browser and half a pint of sense can verify that his argument is a load of fetid dingo’s kidneys. How does he expect that anyone will not notice the gaping cracks in his anti-nuclear facade?
I’ll leave you with the only piece of sense to come out of his ridiculous article… one that I think he in retrospect ought to feel really embarassed about having put there as it perfectly describes the futility of his behaviour:
A lie does not become more true just because you repeat it over and over.
/Michael Karnerfors, member of the network Nuclear Power Yes Please
– No I’m sorry! I’m not prepared to persue my line of inquiry any further as I think this is getting too silly!
– Quite agree, quite agree. Silly silly silly. Right, get on with it. Get on with it!
Låt det inte vara osagt att vi känner stor sympati med människor som upplever ohälsa. Ett grundläggande mål i livet är att få uppleva det utan obehag och sjukdom. Hela vår civilisation existerar för att säkra invånarnas hälsa och välstånd. Självklart känner vi djupt för alla som mår sämre än de borde, inklusive elallergiker.
Det finns dock ett problem med Liza Marklunds påstående: Ingen har lyckats bevisa att elektromagnetiska fält i vardagen kan ge ohälsa, inte ens då man avsiktligen försökt provocera fram symptomen.
Liza säger att hon ringde Energimyndigheten för att fråga om lågenergilamporna och dess fält. Hon borde istället ha ringt Mattias Sköld på Strålsäkerhetsmyndigheten eftersom det är SSM som ansvarar för frågor som dessa. I en mail-konversation nyligen frågade vi honom om elöverkänslighet. Detta är vad han sa:
“När det gäller elkänslighet anser SSM att forskningen inte ger något vetenskapligt stöd för ett orsakssamband mellan elektromagnetiska fält, EMF, och de besvär som drabbar elkänsliga.”
“[SSMs vetenskapliga råd] noterar att de symptom som drabbar elkänsliga är verkliga och att de kan leda till svårt lidande. Samtidigt konstaterar man att det i stort sett inte finns några vetenskapliga data som bekräftar att symptomen orsakas av exponering för elektromagnetiska fält.”
De studier som hävdar att vardagliga elektromagnetiska fält kan ge besvär är utan undantag ovetenskapligt utförda. När man utför studierna korrekt och tar bort de faktorer som kan ge felaktiga resultat visar sig inte sambandet längre. Granskningen “Electromagnetic hypersensitivity: a systematic review of provocation studies” från 2005 sammanfattar inte mindre än 31 olika studier där man avsiktligt försökt provocera fram symptom hos påstått elöverkänsliga personer genom att utsätta dem för elektromagnetiska fält. Resultatet var som följer:
– 24 studier visade inte något samband mellan fält och upplevda symptom.
– 2 studier visade på samband under ett(1) försök, men kunde sedan inte upprepa resultatet
– 3 studier kasserades för att de var felaktigt gjorda.
– 2 hade resultat som sade emot varandra
Så här har Liza en chans som är få förunnat: hon har möjlighet att bevisa ett nytt medicinskt fenomen.
Liza Marklund, du bör anmäla dig som frivillig till en provokationsstudie där man på ett vetenskapligt rigoröst sätt undersöker din elöverkänslighet och försöker bevisa sambandet mellan dina symptom och elektromagnetiska fält i din vardag. Visa att du tror på dina påståenden genom att anmäla dig till en riktig medicinsk studie.
Vi vet dock redan vad resultatet kommer att bli, eller hur Liza? I ett dubbel-blint vetenskapligt test kommer du inte att kunna berätta när du utsätts för ett fält. Vad än det är som orsakar dina symptom måste den verkliga orsaken sökas någon annanstans. Vill du motbevisa detta påstående så varsågod Liza; den samlade vetenskapliga medicinska expertisen i Sverige står beredd och väntar på din medverkan. Tänker du ställa upp?
Liza, vi önskar dig och andra elallergiker all lycka och vi hoppas verkligen att ni snart slipper era besvär. Men påstå inte att det är fälten i vår vardag som gör det, därför att det har du inget stöd för. När du leder svenska folket till att tro att de fält som finns runtomkring oss kan göra oss sjuka så gör du oss en stor otjänst. För elallergikernas skull kan du inte fortsätta hävda att elektromagnetiska fält är orsaken till er ohälsa, därför att då kommer ni aldrig att bli kvitt den.
Tillägg: Detta skickades till Expressen som respons. De publicerade det inte. Det har nu mailats till Liza Marklund också. Svar inväntas.
Detta inlägg är en replik till Johan Swahn’s svar på vår tidigare kommentar.
Bäste Johan.
Vi påstår inte att kärnkraftens miljökonsekvenser kan trollas bort helt och hållet. Men vad få nämner är att samma sak gäller för förnybar energi. Sett ur ett livsperspektiv, och inte bara under driften, har alla energikällor miljöpåverkan. Varken vind eller sol klarar sig utan malm som måste brytas och behandlas; utan transporter; utan någon slags avfallsförvaring, det bör inte heller förringas. Vi ser inte, till skillnad från SNF och MKG, att det är uppenbart att förnybar energi har potential att reducera sin miljöpåverkan i samma utsträckning som kärnkraften. Men förklara gärna mer ingående varför du anser att det är så.
Du är lika medveten som vi om att man kan reducera behovet av uran och torium, och att avfallsmängderna kan minskas med en faktor 50-100 i slutna bränslecykler. Tekniken är relativt mogen, det är bara se till BN-600 snabbreaktorn som har rullat på utan bekymmer i Ryssland i snart 30 år och upparbetningstekniken som utvecklats vid Argonne i samband med Integral Fast Reactor programmet.
Sluter man bränslecykeln kan man få allt uran eller torium man behöver utvunnet som restprodukter från annan sorts gruvbrytning. Då försvinner helt och hållet uranbrytningens miljöpåverkan. Du kan inte heller betvivla de enorma kvantiteter av uran och torium som existerar och som gör kärnkraft hållbart under överskådlig tid. Se tex Deffeyes & MacGregor (1), J. Stephen Herring (2) eller Schneider & Sailor (3).
Ett enkelt räkneexempel på hur mycket energi som finns i vanlig granit pga spårmängderna torium och uran får man genom att jämföra det med energin man får ut av att elda rent kol. Graniten har högre energidensitet än kolet om man antar slutna bränslecykler. Detta ger en uppfattning om hur hållbar energikälla kärnkraft är: vi kan använda berggrund som bränsle.
Igen måste vi ställa frågan: varför anser SNF och MKG att kärnkraften av sin natur nödvändigtvis måste ha större miljöpåverkan än förnybar energi?
Vi har tyvärr inte tillgång till varken Moody’s eller Standard & Poor’s prisuppskattningar. Men det finns fler än Elforsk som drar slutsatser.
WNA visar tex på dessa siffror i sin senaste uppskattning (4).
Vind(landbaserad) 4.7 – 14.8 eurocent/kWh
Vind(havs) 8.2 – 20.2 eurocent/kWh
Kärnkraft 5.4 – 7.4 eurocent/kWh
Vattenfall 2006 visar detta (uppskattat från grafer) (5)
Kärnkraft 4.1 eurocent/kWh
Vattenkraft 6.1 eurocent/kWh
Kolkondens 4.7 eurocent/kWh
Naturgaskombi 6.1 eurocent/kWh
Biobränslen 6.2 eurocent/kWh
Vindkraft 8.4 eurocent/kWh
När det gäller opinionsundersökningar så beror svaret man får helt och hållet på hur man formulerar frågan. Betydligt vettigare, och det tror vi att du kan hålla med om, vore om politiker överhuvudtaget inte favoriserar någon energikälla. Bättre är att låta SSM, Naturvårdsverket, Energimyndigheten, Totalförsvaret etc, ställa upp krav på säkerhet, miljöbelastning, tillgänglighet, nätbelastning med mera. Sedan får industrin bygga vad de vill så länge de uppfyller kraven. En enkel och elegant lösning som gynnar alla intressenter, tycker du inte?
När det gäller slutförvaring undvek du vår fråga. Vilken process kan transportera upp radionuklider till ytan i sådan mängd att de kan ge den mest exponerade gruppen en dos som överstiger 0.1mSv? Om MKG inte kan svara på den frågan måste kritiken anses vara ogrundad, och SKB’s bedömning anses vara riktig. Med tanke på att SKB till och med kalkylerat på det otroliga scenariot att någon borrar sig rakt ned i en kapsel (6) och att inte ens detta leder till att någon på ytan utsätts för strålning högre än bakgrundsstrålning så känns MKB’s kritik som mer dogmatiskt än vetenskapligt motiverad. Inte heller är ett antal läckande kapslar något långsiktigt problem enligt deras analyser(7). Ett svar på frågan känns angeläget: Vad är MKB’s faktamässiga grund till att hävda att KBS-3 är så svag att signifikanta mängder radionuklider kan ta sig till ytan och utsätta människor för stråldoser högre än bakgrundsstrålningen?
Vänliga hälsningar
Johan Simu, Michael Karnerfors, Mattias Lantz, Nils Rudqvist, Johan Kihlberg och Christoffer Willenfort, för Nuclear Power? Yes Please.
Min fundering, som jag inte läst någonstans än, är: Hur stor är risken att det kommer framtida stora skalv i plattan. Om vi nu tänker några hundra tusen år och börjar fundera över svenskt slutförvar av utbränt kärnbränsle. Är det så säkert eller klokt att “gömma” avfallet i den säkra? svenska berggrunden?
Det roar mig alltid hur dessa amatörtyckare tror att de är de första som kommer att tänka på olika riskmoment. Hela tiden i debatten dyker det upp invändningar i stilen
– Ja men vad händer om det rinner vatten i berget…
– Kapslarna utvecklar ju värme och det är ett okänt riskmoment…
…eller som i det här fallet…
– Vad händer om det blir jordbävning?
Humorn i det hela är att detta har sedan länge varit med i beräkningarna. Det är som att en hemmamekare står och säger åt ett F1-stall “Öh, ni har väl kollat trycket i däcken?”
Varsågod… läs och begrunda hur långt bak i diskussionen sådana här funderingar är.
Beräkningen är gjord på ett skalv på styrka 7.5, på 100 meters avstånd. Är du inte nöjd med det eller Björn?
On November 4, 2006, Europe suffered one of the largest disturbances in its electrical power grid of the past half century. 15 million households were disconnected from the grid for 20-40 minutes. A trivial error that should not have meant any significant disturbances cascaded and spanned much of continental Europe. This nearly threw the continent into a blackout that would have dwarfed the North American power-out in 2003. While the direct cause of the 2006 disturbance was operator error, a root cause of the problem and a significant factor in delaying getting the grids back online, was wind power and combined heat and power (CHP) plants.
Background
The European power grid has been constructed, basically from scratch, since the end of World War II. The grid in itself is divided between a number of different Transmission System Operators (TSOs), like for instance E.ON (Germany), RTE (France) and TenneT (The Netherlands). Each country’s domestic power grid is serviced by one or more TSOs. In order to provide stability and safety of the power supply TSOs are connected to each other. The basic idea was that if an area suffers a major disruption, neighbouring TSOs can help by pushing power from their grids into the affected area.
However over time things have changed. With the increased use of supposedly more environment friendly power plants, such as wind turbines and CHP plants, coupled with requirements to cut down on emissions, TSOs today are required to accept power from neighbours if the latter has a surplus of low-emission power. While this sounds good in theory as it forces TSOs to use “greener” power, instead of for instance coal power, this means that the power grid is used in a way which it was not designed for. Shunting power from one area to another puts high loads on the power transmission lines. In effect the European power grid is often operated close to maximum of what it can handle. To rectify this problem, more power lines should be built, but this is becoming increasingly more difficult and thus we are stuck with the problem.
Due to environmental reasons, the development of the transmission system is more and more affected by stricter constraints and limitations in terms of licensing procedures and construction times. The reality today is that many UCTE TSOs face significant difficulties to build new overhead lines due to long authorization procedures and regulatory regimes.
Final Report
System Disturbance on 4 November 2006
union for the co-ordination of transmission of electricity
The windy weekend
November 4, 2006, was a Saturday. The event took place in the evening, starting at 22:10 CET. While power consumption is low in evenings and even more so during weekends, the load on the grid was still high. The reason for this was that TSOs use these low-periods to disconnect some power lines to perform maintenance on them. This means that remaining lines still operate at near full capacity even if demand is low.
Such conditions also meant that the fraction of intermittent and distributed power production such as wind and CHPs was higher than normal, something that was further compounded by the fact that Germany was experiencing windy conditions that evening. Large amounts of power was therefore being routed into The Netherlands and Poland, straining the power lines.
Problems begin
E.ON Netz was to disconnect a power line. Calculations had predicted that this should have been alright without compromising the safety of the power grid. However due to changes in the conditions – Germany’s unforeseen windy weather, and a rescheduling that was communicated late to the other TSOs – the disconnect and rerouting of power overloaded the remaining lines. These power lines tripped (automatically disconnected) in order to protect them from becoming damaged. This caused more overloads in other power lines, causing further trips. This is what is know as a cascade. The cascade had within seconds divided the European power grid into three isolated “islands”: west, north east and south east.
The severe disturbance of nov. 4 2006 divided Europe
The west area, having lost the connection to eastern Germany where much power was coming from, suffered a large deficit in power production. In order to protect the power grid and equipment connected to it, TSOs started load shedding, that is to say they started disconnecting customers from the grid in order to lighten their load. For each TSO 3-20% of all customers were disconnected and suffered power outs. In total approximately 15 million European households were affected by this.
In the north east area, the problem was the opposite. With the consumers in the west disconnected, the power generators surged as there was no-one that could accept the power they produced. Windmills are particularly sensitive to this and automatically disconnected from the power grid. Within a minute the north east area stabilized.
The south east area suffered a rather small power deficit in comparison and the impact was therefore smaller.
Trying to get back online
The west area started up power generation reserves to counter the production deficit. Within fifteen minutes the west area had stabilized to nominal production, although they were still disconnected from the north east.
In the north east however the different TSO operators had big problems. This was because the windmills and CHP plants that had tripped, automatically reconnected themselves, again causing a production surplus. There was no way to keep the windmills from doing this. To counter it the TSO operators had to manually prevent overloading the grid by instructing other power plants to cut down on production or shut down completely, and engaging power buffers such as pump storage units. This was while they at the same time tried to diagnose what had happened and why they had a disturbance in the first place. There was much confusion and which meant that the north east area was delayed in getting things back to normal.
In order to help counter the production surplus from the uncontrollable windmills, the control block leader for CENTREL (TSOs in Poland, the Czeck Republic, Hungary and Slovakia) somewhat unconventionally agreed to accept much of the surplus. However this meant that huge amounts of power was suddenly being routed eastwards, overloading some power lines up to as much as 140% of normal capacity, severely risking splitting the power grid again. Luckily this did not happen.
As the power levels were restored they tried to get the different areas connected again. Starting at about 25 minutes after the problems began, they tried to resynchronize the different networks. However for another quarter hour, the networks would not connect to each-other because they were fluctuating too much or not lining up to each-other. Either they wouldn’t even attempt a connection or they would trip out again after a few seconds. At 22:47 did the networks begin to connect properly, and not until over an hour later, at 23:57, were things back to normal.
Conclusion
Opponents of nuclear power and proponents of “green” power such as wind and CHPs often argue that nuclear power leads to poor safety and reliability of the power production. The argument is that “putting all eggs in one basket” puts us at a risk of a serious power shortage. They argue that distributed power such as wind is better because it spreads the risk.
However the events of November 4, 2006, point to the exact opposite. While the grid was always made to handle large single-point outages, such as a nuclear power plant going offline, with fairly local load balancing, it was not made to being operated the way we are forced to do with intermittent power. With wind power being essentially uncontrollable and fluctuating there is a need to shunt power long distances through power grids that were never built to handle it. This in turn puts strain on the grids, lessening the margins and risking cascading chaotic failure of an entire continent.
With increased use of wind and other intermittent power sources, this risk can only be increased unless we basically tear out our entire transmission grid and build a new one. This is an investment that will not come cheap. Those arguing for large scale power production using intermittent sources, such as wind, must seek an answer to the following question:
Is it prudent, economical, or even feasible to replace the entire power grid of a continent, just to accommodate a notoriously troublesome source of power?
Miles Goldsticks kritik den 30:e oktober i Östhammars nyheter mot att SKB valt Forsmark som plats för sitt samrådsmöte var delvis rätt. Det var dumt av SKB att välja en plats dit det inte gick någon busstrafik. Däremot, att utsläpp från kärnkraftverket skulle innebära någon hälsofara är något som en vän skulle utrycka det, ren gallimatias.
De som bor nära ett kärnkraftverk erhåller varje år cirka en hundradels millisievert. Jämför man det med sju millisievert som är den dos som piloter varje år kan erhålla blir det hela löjeväckande. Ett kärnkraftverk är under inga som helst omständigheter en olämplig plats att bo bredvid, eller för den delen att ha ett möte på. Vi tror inte Miles Goldstick har några problem med att hålla möten vid ett vattenkraftverk. Ändå miste drygt 170 000 personer sina liv då dammen i Banqiao brast. Det är oerhört många fler än vad som någonsin har dött av kärnkraften, Tjernobyl inräknat. Kom ihåg att vid olyckan vid TMI, den näst mest allvarliga olyckan vid ett civilt kärnkraftverk, dog inte en enda person och stråldosen som gavs till de som bodde i närheten var densamma som om de hade åkt på semester i Denver i två veckor. Detta på grund utav den lite högre bakgrundstrålningen i Denver.
Goldstick har också rätt i att kompetens inom strålningsfysik och dosimetri är en speciell typ av kunskap som de flesta i samhället inte besitter. Detta är anledningen till att vi ställer oss frågande till varför Miles Goldstick själv anser sig ha “speciella kompetens” som gör att han kan uttala sig om strålningens risker. Goldstick hävdar vidare att dosimetrin och dess komplicerade problem kan lösas med lite sunt förnuft. Hur det nu kommer sig att ett ämne som, enligt honom själv, kräver expertkompetens kan lösas med sunt förnuft är för oss helt obegripligt.
Den 27:e november skriver Goldstick igen om strålningens risker, en liknelse om glödande kol och ekvivalent stråldos gör att hjärnan gör en volt och landar någonstans där den inte bör vara. Han blandar ihop begrepp och skriver igen att dessa flera hundra tusen becquerel per sekund är farliga. Syftet med detta måste vara att skrämma, förvirra och avleda allmänheten från den verkliga frågan: är Forsmark en lämplig mötesplats. Vi svarar detsamma som strålskyddsmyndigheten, absolut!
Michael Karnerfors, Johan Simu, Nils Rudqvist, Mattias Lantz, Johan Kihlberg och Christoffer Willenfort, för Nuclear Power? Yes Please.
Att Stockholmsvänstern inget vet avslöjas direkt i inledningen. Närmast förvånat konstaterar de att dagens svenska kärnkraft utnyttjar bränslet mycket dåligt. Våra öppna uranbaserade bränslecykler har en nyttjandegrad på några få procent. Det vill säga av allt det bränsle vi stoppar in i våra reaktorer kommer mer än 95% ut igen, outnyttjat. Inte nog med det men av den värme vi faktiskt får ut från bränslet går två tredjedelar förlorat som spillvärme rakt ut i Östersjön och Kattegatt. Detta är givetvis hål i huvudet.
Detta har vi kärnkraftsvänner vetat länge. Sådant tillhör de grundläggande frågorna i kärnkraftsdebatten. Detta är ett av de huvudskäl som vi angivit till varför vi behöver forskning, utveckling och nybyggnad inom svensk kärnkraft. Att motståndare som Stockholmsvänstern får upp ögonen för det först 20-25 år efter att reaktorerna togs i drift är frustrerande, men tyvärr är inte inget som är oss obekant. Sådan här okunskap springer vi på stup i kvarten.
Efter detta fortsätter Stockholmsvänstern bara nedåt. De hävdar…
– Att Tjernobyl-katastrofen berodde på en härdsmälta.
– Att svenska reaktorer är lika olycks-benägna som Tjernobyl’s reaktorer.
– Att låg nyttjandegrad är detsamma som att energikällan är smutsig.
– Att vi inte har någon lösning för avfallsfrågan.
– Att urangruvor är smutsiga.
– Att huvudexportörerna av kärnbränsle är Tredje Världen-länder som få européer besöker.
Som intresserade och någorlunda pålästa i dessa frågor bankar vi förtvivlat huvudet i väggen över dessa aningslösa, huvudlösa och framförallt kunskapslösa påståenden. Inget av dem har någon grund i verkligheten. Kan man bli annat än uppgiven när debatten ser ut så här?
Men värst är nog ändå när Stockholmsvänstern frågar läsaren: varför är det så här? Varför använder vi inte reaktorer som har mycket högre verkningsgrad; som producerar mindre än en femtiondel mängd avfall mot dagens reaktorer: avfall som är farligt en tusendel av tiden av det avfall vi skapar idag. Varför har vi våra gamla generation II-reaktorer från 70-talet när vi skulle kunna nyttja moderna generation IV-reaktorer som inte ens kan drabbas av härdsmälta?
Stockholmsvänstern… gå till närmaste spegel och ställ er rakt framför den, så finner svaret på er fråga där. Ni frambär arvet av ett 28 år gammalt riksdagsbeslut, taget efter en farsartad folkomröstning där de tre alternativen som fanns att rösta på var “Nej”, “Nej” och “Nej”. Felaktig trosövertygelse baserad på okunskap och framstegs-fobi är den första och största anledningen till att vi harvar på som vi gör istället för att vara världsledande på den renaste och säkraste energiform som finns. Vi kunde ha haft en hållbar och klimatneutral energiproduktion i Sverige till år 2030, om inte nojiga och felaktiga beslut tagits av förra generationens beslutsfattare.
Men än är inte för sent. Bara för att vår föräldrageneration inte visste bättre så behöver vi inte leva med deras misstag. Planeringsförbudet mot kärnkraft är bortplockat sedan ett par år tillbaks. Återstår gör bara att riva upp Kärntekniklagen 5§, och därigenom tillåta nybyggnation av klimat-smarta kärnkraftverk.
/Michael Karnerfors, för Nuclear Power? Yes Please
Hållbar utveckling handlar om att förse dagens generation med vad den behöver utan att offra framtida generationers möjlighet att göra detsamma. Det finns inga tvivel om att kärnkraften uppfyller det. Uran och torium finns för tiotusentals år. Föroreningar från kärnkraftens livscykel är extremt små och kan reduceras ännu mer när man går över till slutna bränslecykler. Att påstå att kärnkraft inte är hållbar är om något ett bevis på att man inte förstår vad hållbar betyder. Det är som att säga att vindkraft inte är hållbart eftersom man måste bryta koppar och stål för att bygga kraftverken. Kärnkraft kommer utan problem att kunna hålla oss med tillräckligt ren energi fram tills att nästa generation energiproduktion – fusionskraften – är på plats inom 50 – 150 år.
Idén med en plutoniumekonomi var tekniskt sund på 70-talet och den är lika sund idag. Det som satte stopp för idén då var att politiker fick den obegåvade och ogenomtänkta iden att man kan hindra kärnvapenspridning genom att hindra teknikutveckling. De glömde dock att den teknik som krävs för att producera vapenmaterial redan var allmän kännedom. Vilket halvkompetent ingenjörsteam som helst kan designa och konstruera en primitiv, luftkyld och grafitmodererad reaktor av Hanford- eller Windscaletyp som producerar utmärkt plutonium. Idéns misslyckande demonstrerades med tydlighet av att Nordkorea, ett av världens mest efterblivna länder då det gäller teknologi och ekonomi, lyckades både bygga en plutoniumproducerande reaktor samt konstruera en bomb på egen hand, och detta dessutom under hårda sanktioner. Att sticka huvudet i sanden och tro att vi kan tiga bort säkerhetspolitiska utmaningar genom att hindra teknisk utveckling har aldrig, och kommer aldrig, att fungera.
Vidare framsteg inom generell laserteknik kommer snart göra AVLIS- och MLIS-anrikning till en bagatell och då försvinner även det hindret för länder som inte har kompetensen att bygga traditionella anrikningsanläggningar. Det går inte hindra länder som vill ha kärnvapen från att skaffa sig vapen genom att hindra teknikutveckling i väst. Allt som krävs av ett land är viljan. Kunskapen kan sedan hämtas in utan större problem. Och att påstå att breeder-reaktorer i USA, EU, Kina, Ryssland, Indien eller för den delen Sverige, skulle öka vapenspridningsrisken håller inte.
Diskussioner om kärnkraftsolyckor är också något som hör hemma i 70-talet. Johan, om vi ska tala om risker, varför förespråkar du inte en avveckling av vattenkraften? Vattenkraft har bevisligen dödat långt fler människor än kärnkraft under den senaste livstid, mätt både totalt och antal döda per TWh. Endast Banqiao-katastrofen i Kina dödade 30-40 ggr fler än alla de som förutspås dö av cancer pga Tjernobyl. Ser man till riskerna vid energiproduktion är redan nuvarande kärnkraft bland de säkraste energislagen. Reaktortyper som pebble bed-reaktorer kommer i sin tur att helt eliminera ens den lilla risken för härdskador.
De verkliga mördarna i världen är biobränslen, kol, olja och andra brännbara bränslekällor. Det är dessa energislag som vi borde jobba med att påtvinga kraftiga miljöförbättrande åtgärder eller som i fallet med kol och olja minska användningen så mycket som möjligt. Att bränna upp kvistar, kolklumpar eller olja är definitivt inte modern teknologi. Och vad gäller energieffektiviseringar borde du ta en rejäl titt på Jevons Paradox. Risken är nämligen rätt hög att effektiviseringarna som du talar dig varm för får en oväntad och obehaglig effekt.
Dina prisuppgifter för kärnkraft skiljer sig stort från de uppskattningar som Vattenfall, EON, Elforsk med flera presenterar. Inte heller matchar de höga priserna du anger de kostnader man sett vid konstruktion av nya reaktorer i Japan, Korea och Kina. Vi kommer givetvis få en bättre inblick i prisfrågan då AREVA färdigställt några EPR i Europa och Westinghouse några AP1000 i Kina och USA. Den största delen i att kärnkraft blivit dyrare är dock att priserna på råmaterial ökat skarpt, råmaterial som tex vindkraft kräver betydligt mer av. Därför ger ökningar i materialkostnader kärnkraften ännu mer ekonomiska fördelar mot vindkraft, medans de båda förlorar mot kol och gas.
Sen har vi slutförvaring. Det är mycket besynnerligt att du som studerat avfallsfrågan missat att den viktigaste säkerhetsbarriären är den naturliga, dvs transuranernas låga löslighet i vatten under reducerande förhållanden, samt aktinidernas extrema affinitet för sten och lera. Du borde knallat upp till kärnkemisterna under din tid vid Chalmers Tekniska Högskola och läst på lite om aktinidkemi. Det gör inte särskilt mycket om avfallsbehållarna går sönder efter några tusen år eftersom transuranerna stannar på plats då det inte finns något som kan transportera dem vidare. De mänskliga barriärerna är enbart grädde på moset. Naturen har på ett övertygande sätt demonstrerat detta i och med de naturliga reaktorerna som uppstod några miljarder år sedan i Oklo, Gabon. Förhållandena vid Oklo var betydligt värre än de kommer vara i en svensk slutförvaring, men trots det spred sig inte transuranerna mer än någon meter som högst.
Vi är väldigt nyfikna på vilka processer MKG hävdar kan sprida transuranerna från slutförvaringen upp till ytan och där ge den mest utsatta befolkningen en dos som överstiger 0.1mSv/år. Kan du svara på det Johan?
Slutligen Johan, tycker vi det är lite smålustigt att när man slår upp den rapport som du menar på säger att svensken i gemen är emot kärnkraft, så är det första man ser siffror som säger att minst hälften är positiva till fortsatt kärnkraft och i många fall även till vidareutveckling och utbyggnad.
/Michael Karnerfors, Johan Simu, Nils Rudqvist, Mattias Lantz, Johan Kihlberg och Christoffer Willenfort, för Nuclear Power? Yes Please.
The right to call your opinion a load of fetid dingo’s kidneys.
Published by Michael on January 28, 2009Je déteste ce que vous écrivez, mais je donnerai ma vie pour que vous puissiez continuer à écrire!
The saying above – I detest that which you write, but I would give my life for you to be able to continue writing – is often attributed to Volatire. Unfortunately it does not show up in any of his works nor in his letters and is most likely misattributed. However no quote better encapsulates these fundamental principles: Freedom of Opinion, and Freedom of Expression.
A person – calling himself The King of the country Lagom – recently blogged about some comments I made to one of his earlier blog entries. Since the blog entry in question was in Swedish, I have provided you with a translation.
The King of Lagom says that I am “not respecting other people’s opinions”, that I am “forcing my opinions on them”, that I think my own opinions are the only ones right, while everyone else’s is wrong. This isn’t exactly the first time someone has accused me of this. Let me break down the criticism in parts.
“He thinks he is right”
Isn’t this one a complete no-brainer? Would I be expressing an opinion if I thought it was wrong? Is that what the King of Lagom does; expressing opinions he doesn’t think are right?
“He is forcing his opinions on others”
This one is just plain silly. I do not have brainwashing powers. Nor am I versed in suggestive hypnotism, subliminal HTML, or mind control. And to the best of my knowledge I have yet to seek out someone out with a baseball bat and go “Hold this opinion, or else!”.
I cannot “force” anyone to hold any kind of opinion, nor do I have any interest in it. If by “forcing” he means that I respond to people’s opinions with some of my own, he’s throwing rocks in a glass house.
“He is not respecting other people’s opinions”
In subjective matters, I don’t say that I am right and everyone else is wrong. That’s for kids to do, saying “Britney/Kate Perry/Nine Inch Nails is best and everyone that doesn’t agree is stupid!”. I don’t discuss subjective opinions because there is nothing to discuss. I know what I like and if someone else likes other things, that’s their own lookout.
However when it comes to objective issues, we are not dealing with matters of preference any more. If someone is going around saying that a Swedish BWR/PWR reactor can explode like a Soviet-built RBMK reactor, then are talking about something completely different. The King of Lagom however thinks that I am engaging in some kind of misconduct when I tell people that the laws of physics do not approve of their opinions. So basically he says I’m “not respecting his opinion” when I speak up against statements that are equivalent of claiming the Earth is flat.
People like The King of Lagom confuse the concept of respecting their right to hold and express opinions with being forbidden to speak up against them. This is of course wrong. I have my own right to hold and express opinions. And if I am of the opinion that what someone said is a load of fetid dingo’s kidneys, then I am in no way obliged to “respect” their silly statement by not uttering those very words.
The person vs. the person’s opinions
Reading the blog entry again I see that The King of Lagom has a very rude manner. He is hurling all sorts of insults and abuse my way. He acts as if a person is the same thing as that person’s opinions. This would explain why he is so upset, because I speak out against his opinions and this he takes as a personal insult. He acts as if I have said mean things about him personally simply because I showed that his arguments does not hold up to science or facts.
This again is a matter of mixing up things and missing important nuances. I have no idea who the King of Lagom is as a person, nor do I care because this is not important. What matters is the things he says. I will never attack a person’s character in the way the King of Lagom did. Not only is it poor style and rude, but it also hints very strongly that the person has run out of factual arguments for their case. I used to include insults a long time ago when I first entered the Internet. I have since grown up and stopped using character attacks.
However…
I will attack a person’s opinions, arguments and statements, and rip them to shreds if I think I have due cause for it. This is my right and I intend to exercise it. Just like in the expression above, even if I do respect their rights to voice opinions, I also have the right to say that I truly detest the things that they write. If this offends The King of Lagom, or any other person whose opinions I comment, that’s solely their own problem.
Opinionated people who are not prepared to deal with others expressing opinions of their own are not advised to engage in a discussion to begin with.
If you can’t take the heat, the kitchen door is at your disposal.
/Michael
ADDENDUM: there is a second blog entry that deals with the factual errors of The King of Lagom’s blog entry. And even though I called him on using Ad hominem attacks, he is not stopping. The man just keeps on trying to insult me and dodge the subject.
Comments closed