Sitter nu på tåget på väg hem från Ludvika efter att ha besökt Miljötinget, en miljökonferens för ungdomar i årskurs 9 igenom gymnasiet. Miljötinget är en tredagars träff där ungdomar från hela Sverige samlas för olika miljörelaterade aktiviteter, seminarier och workshops. Jag för min del fick bara se en kort glimt av detta, men upplevelsen var redan ifrån detta väldigt kul.
Debatt
Ta ställning kring kärnkraft!
Mikael Ståldal, Mikael Karnefors, Göran Bryntse och Moderator Jörgen Edsvik Region Gävleborg
1980 folkomröstade Sverige om avveckling eller utveckling av kärnkraften under framtiden. Svaret blev ett nej för ett utbyggande men mycket har hänt sedan dess. Idag står vi i ett helt annat skede då nya reaktorer är planerade, ska Sverige avveckla kärnkraften?
Kärnkraft är ett debatterat ämne så även på Miljötinget. Vi ger dig chansen att lyssna på en intressant och saklig debatt som ger dig en inblick i ämnet kärnkraftsanvändning och dess effekter positiva som negativa. Ta ställning en gång för alla.
Min uppgift där var att deltaga i en debatt om kärnkraft. Totalt var vi fyra debattörer, två för och två emot. På “min” sida hade jag med mig Mikael Ståldal från Miljövänner För Kärnkraft. På mot-sidan hade vi Göran Bryntse från Folkkampanjen mot Kärnkraft – Kärnvapen, och en miljöpartist som jag tyvärr tappat namnet på. Som åhörare hade vi ca 30 ungdomar.
Upplägget var att vi fick 8 minuter vardera för ett framförande, sedan 2 minuter var för en komplettering och/eller kommentar på de andras framföranden. Detta var väldigt kort om tid kändes det som, så det blev lite korvstoppning men jag lyckades hålla mig inom gränserna, långsnackare som jag annars är. Presentationen (som jag skrev på tåget mest som minnesanteckningar) blev riktigt bra, och i ett ögonblick av skryt tänker jag påstå att jag nog hade den bästa av deltagarna. Medan miljöpartisten inte hade någon presentation alls utan bara läste tyst innantill från ett papper, så hade Mikael och Göran lite väl siffertyngda presentationer. Och när man bara har 8 minuter på sig att föreläsa för 25-30 ungdomar som redan börjar bli möra, så litar jag inte på siffer-excercis.
Debattartikel i Aftonbladet: “Kärnkraftdebatten behöver långsiktighet”
Published by Michael on April 26, 2011Kärnkraftsdebatten behöver långsiktighet
Det har inte undgått någon att svensk kärnkraft sett stora motgångar under de senaste åren. Mängden levererad el i förhållande till kapacitet var lägst i Europa under 2009 och 2010. Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) har vid flera tillfällen behövt ta kärnkraftsbolagen i örat och kräva uppsträckning, vilket efterföljts, men det är anmärkningsvärt att det skall behövas.
Grundorsaken till den svenska kärnkraftens nuvarande ställning är årtionden av kortsiktig politik och bristande kunskap och vilja hos beslutsfattare. Olyckorna vid Three Mile Island (TMI) och Tjernobyl innebar att en del märkliga och skadliga beslut togs:
Med detta kom svensk kärnkraftsindustri att sakna incitament och möjlighet för långsiktig planering. Konsekvenserna blev att produktionskapaciteten för de svenska reaktorerna dalat till historiskt låga nivåer. Säkerhetsarbetet har försvårats då industrin utarmats på kompetens. SSM konstaterar att det tar cirka 20 år att ersätta specialister inom kärnkraftssäkerhet och strålskydd. Myndigheten flaggar för att naturliga avgångar i kombination med att få valt att utbilda sig inom viktiga kompetensområden kan medföra ökade risker i framtiden. Resultatet av kärnkraftspolitiken från 1980 och framåt blev sålunda bland annat att Sverige fick sämre verktyg för att bedriva kärnteknisk verksamhet med högsta möjliga tekniska och säkerhetsmässiga standard.
Anledningen till att besluten blev sådana är bland annat:
Inom kärnkraftindustrin, myndigheter och forskningen finns stora kunskaper om kärnkraft. Men få, speciellt ifrån de lägre leden, vågar uttala sig i den öppna debatten trots att det är där kunskapen om hur kärnkraft fungerar i praktiken är som störst. Debatten måste utökas med dessa röster, speciellt som allmänheten vill höra vad de har att säga.
Just nu krävs att vi analyserar de enorma mängder fakta som händelserna vid Fukushima kommer att ge oss, samt kritiskt granskar den politik och den debatt som hittills förts. När vi därefter har ett faktamässigt beslutsunderlag i hand måste vi ta gemensamma och långsiktiga beslut.
Vad besluten sedan än blir så får det inte vara ytterligare ett obeslutsamt mellanting, utan något som är kristallklart och långsiktigt. Antingen stoppar vi kärnkraften med hjälp av en tidsbestämd avvecklingsplan, eller så måste vi acceptera kärnkraften som en del av vår energiförsörjning under överskådlig tid. Oavsett väg för kärnkraften skall också arbetet med att energieffektivisera och bygga ut förnybara kraftkällor fortsätta enligt bästa förmåga.
Det är viktigt att visa stor ödmjukhet inför dessa frågor och inte vara rädd för att erkänna att man kan ha haft fel. Detta budskap riktar vi till såväl kärnkraftsmotståndare som kärnkraftskramare. Debatten om kärnkraft är viktigare än åsikten om densamma.
Michael Karnerfors, civ. ing, grundare av nätverket Nuclear Power Yes Please
Göran Bryntse, tekn dr, f.d. ordf. i Folkkampanjen mot Kärnkraft-Kärnvapen
Göran Bryntse är civilingenjör i teknisk fysik från LTH, och teknisk doktor i papperteknik. Han var tills den 26/3 ordförande för Folkkampanjen mot Kärnkraft-Kärnvapen. Artikeln författade vi och satte underskrifter på 5 dagar innan det. Nya ordföranden för FmKK var inte road och stoppade vårt första försök att få artikeln utgiven i Dagens Industri.
Comments closed