Skip to content

Tag: kärnvapen

Visit to Marviken

Sometimes the NPYP bunch tires of being rough on the roughnecks and decides to leave the jungle headquarters for a walk on the streets like normal people. Such an momentous occasion happened this week, and where else could they be found other than at the only oil fired nuclear power plant in the world (don’t tell us we don’t know how to party!)?

The power plant in question is Marviken, located about 150 km driving distance from Stockholm. It was supposed to be the first large scale electricity producing nuclear power plant built according to “the Swedish line”. The design principles behind the Swedish line was:

  • Natural uranium as fuel so that the abundant Swedish uranium resources could be utilized without any need to depend on import.
  • Heavy water as moderator because light water steals to many neutrons to be possible to use with natural uranium fuel.
  • Possibility to refuel during operation so that fuel bundles can be removed at the point where the Plutonium isotope composition is the most beneficial as weapons material.
4 Comments

Ny generation kärnkraft besparar tusentals generationer våra atomsopor

Publicerad i Dagens Industri, 2010-11-16

Susan Eisenhower, Barack Obamas energipolitiska rådgivare, intervjuades i Dagens Industri den 2 november. Hon slog fast att kärnkraften kommer att vara en viktig del av framtidens energiförsörjning, inte minst för att det är det enda sättet att skapa stora mängder elektricitet utan att belasta klimatet med koldioxidutsläpp. Hon understryker dock att det finns andra problem med kärnkraften, till exempel slutförvaringen av kärnbränslet.

Många motsätter sig en utbyggnad av kärnkraften på grund av de radioaktiva restprodukterna som uppkommer. Sveriges officiella hållning erbjuder i dag inga andra alternativ än att begrava soporna i 100 000 år i berggrunden. Det motsvarar 3 000 generationer människor – ett hisnande perspektiv.

KBS-3 metoden innebär en lagringstid på 100 000 år
KBS-3 metoden innebär en lagringstid på 100 000 år (bildkälla: SKB)
Men det finns andra alternativ: genom att återanvända avfallet i en ny generations kärnkraftverk kan vi förkorta förvaringen till 500-1000 år och samtidigt producera el i hundratals år utan att behöva bryta nytt uran ur berggrunden. 

4 Comments

Kärnkraften lever igen efter 30 år

 

Av Michael Karnerfors, 2010-06-18

Med knapp marginal, efter över 10 timmars debatt (minus raster), har den svenska riksdagen fattat beslutet att lyfta det 30 år gamla förbudet mot att ge tillstånd för nya kärnreaktorer. Även om detta är mycket upplyftande, och definitivt en betydande islossning i detta låsta fråga, det är inte över riktigt än. Vi har ett val som kommer …

Bakgrund

På 1960-talet var Sverige intresserat av kärnkraft, och även kärnvapen. Den svenska regeringen var nyfiken på vapen från det ögonblick de uppenbarades för världen, och ett stats-styrt program startades som skulle titta närmare på möjligheten att anskaffa lokalt producerade vapen genom att bygga en kombinerad el- och plutonium-reaktor: R4, reaktor 4.

Designen var tämligen komplex: tungt vatten som moderator, kokar-reaktor, med möjlighet till bränslebyten under drift. Av olika skäl blev den aldrig färdig:

  • den allmänna opinionen mot kärnvapen var stor
  • USA försåg Sverige med billigt anrikat uran på villkor vi inte använde det för vapen, vilket slog bort den ekonomiska grunden för den kombinerade kraft/vapen reaktorn
  • Sverige verkade för, och undertecknade, icke-spridningsavtalet
  • designen var för komplicerad och hade stora säkerhetsmässiga svagheter
  • privata investerare satsade på lättvattenreaktorer istället.

R4 slutfördes men laddades aldrig. En oljepanna installerades för att köra turbiner och generatorer på istället. (P3 Dokumetär om projektet)

Tolv lättvattenreaktorer planerades och konstruerades.

Folkomröstningen

I slutet av blev 1970-talet kärnkraften i sin tur blev en känslig fråga. En regering föll på frågan. Krav en folkomröstning yttrades, men detta slogs ned. Då inträffade Three Mile Island olyckan… känd i Sverige som Harrisburg.

4 Comments

Kärnkraft gör vår värld säkrare

Detta är den långa versionen av vårt debattsvar till centerpartisten Eva Selin Lindgrens påståenden att vi måste avstå kärnkraft för att bli av med kärnvapen. Selin Lindgren är en av Sveriges mest påstridiga kärnkraftshatare.

Publicerad på SvD.se, 14/4-2010

Eva Selin Lindgren(C) har etablerat sig själv som en av Sveriges mest högljudda kärnkraftsmotståndare. Hon försöker i SvD 13/4-2010 hävda att avsaknad av kärnkraftverk medför att vi blir säkra från atombomber. Historien säger något helt annat: Hiroshima och Nagasaki räddades inte för att Japan saknade kärnkraftverk.

Världens första kärnkraftverk började leverera elektricitet till samhället Obninsk i Sovjet, 27 Juni 1954. Innan dess hade man i världen:

Detta hände innan kärnkraft ens existerade
Detta hände innan kärnkraft ens existerade.

Sedan 1954 har ytterligare tiotusentals stridsspetsar konstruerats. Selin Lindgren försöker hävda att det är en enkel sak att skapa atomvapen ifrån använt kärnbränsle. Men aldrig har man i dessa stridsspetsar använt sig av civilt kärnbränsle som kommer från kraftproduktion. För att göra atomvapen har man alltid använt sig av för syftet specialbyggda plutoniumfabriker, med militära bränslecykler som inte fungerar i civila sammanhang.

Civil kärnkraft har aldrig använts i vapenproduktion därför att det är dyrare, svårare, och farligare, samt lättare för omvärlden att upptäcka och stoppa.

Att hävda att vi måste avskaffa våra civila kärnkraftverk för att ta bort alla atomvapen är lika felaktigt som att hävda att vi i Sverige också skall avskaffa…

  • svenska köksknivar, för att det skulle förhindrat machete-folkmordet i Rwanda.
  • medicinindustrin AstraZeneca, för att det skulle stoppa spridning av mjältbrand.
  • kemiprodukten Perstorps Ättika, för att omöjliggöra kemiska angrepp likt Sarin-attacken i Tokyos tunnelbana.

Selin Lindgrens debatt-taktik att försöka associera fredlig användning av teknik med illdåd och krigföring är falsk. Så fort detta argument sätts i ett brett perspektiv finner man att så gott som all vetenskap och teknik kan missbrukas. Och vi inser då snabbt att bara för att vi slutar använda en teknik på ett fredligt sätt så kommer det aldrig att hindra någon annan från att använda liknande teknik på ett illasinnat sätt.

Att exempelvis påstå att Kim Jong-Il skulle montera ned Nordkoreas atombombsprogram bara för att vi här i Sverige lägger ned vår kärnkraft är löjeväckande.

Kärnkraft gör vår värld säkrare. När ett land vill skaffa kärnkraft är det tvunget att underkasta sig FN-inspektioner och att spela med öppna kort om sitt klyvbara material, även om landet saknar de specialanläggningar som behövs för att göra atomvapen. Ett land som inte har kärnkraft har lättare, inte svårare, att i smyg göra atomvapen.

Exempelvis kan antagas att om Israel verkligen hade haft kärnkraft, så skulle FN haft större möjligheter att agera mot landets dolda atombomber.

Ett annat exempel är att USA år 1994 erbjöd Nordkorea reaktorer för civil kärnkraft mot att landet upphörde med sitt atomvapenprogram och gjorde sig av med sin plutoniumfabrik. Detta var samma strategi som användes när den svenska atombomben stoppades av att USA erbjöd oss hjälp med kärnkraften, under villkor att vi lät oss inspekteras och lovade att aldrig göra bomber.

Ett än mer konkret exempel på hur kärnkraft gör oss säkrare är det faktum att kärnkraft används för att förstöra atomvapen. Under programmet “Megatons to Megawatts” har över 15 000 ryska stridsspetsar förstörts genom att nedgraderas till att istället bli kärnbränsle. 10% av elen i USA kommer idag från atomvapen som utplånas i civila kärnkraftverk.

Sålunda måste Selin Lindgrens debatt-taktik att försöka associera civil svensk kärnkraft med atomvapen i händerna på terrorister betraktas för vad den är: ett försök att skrämma oss till att tycka som hon.

Påståendet att avskaffad kärnkraft tar bort världens nuvarande och framtida atomvapen är falskt. Det enda som skulle hända är att vi står där som fånar utan el, utan att vi för den sakens skull blev ett uns säkrare. Vi står inför mycket viktiga beslut om Sveriges framtida energiförsörjning. Då kan vi inte acceptera att gälla röster på debattens ytterkanter förstör debatten med nonsens och skräckpropaganda. Eva Selin Lindgrens artikel är ett taffligt försök av en passionerad kärnkraftshatare att smutskasta en av våra renaste, effektivaste och säkraste kraftformer, genom att helt felaktigt associera den med något ondskefullt.

Michael Karnerfors, civilingenjör
Johan Simu, reaktorfysiker
Nils Rudqvist, forskare, medicinsk strålningsteknik
Mattias Lantz, forskare, kärnfysik
Johan Kihlberg, fysikstuderande

Andra bloggar om Selin Lindgrens’s artikel:
Lasses blogg – Lycka till med det omöjliga
Jinge – Obamas halvsanningar

23 Comments

Göran Bryntse är på gång igen

Dags att såga ännu en artikel av Göran Bryntse, ordförande för folkkampanjen mot kärnkraft. Bryntses artikel hittar man här “Kärnkraften skadar klimatet” och som vanligt med folkkampanjen så glider en hel del suspekta saker in.

Bryntse skriver

“Det är en myt att kärnkraften är klimatneutral. Då bortses från kärnkraftens mycket koldioxidutsläppande livscykel inkluderande uranbrytning och anrikning. Även kärnkraftens avfallshantering kräver mycket energi, avfallet måste ju kylas i minst 40 år. En aktuell rapport på 40 sidor med 117 vetenskapliga referenser från det mycket välrenommerade Stanforduniversitetet i USA, publicerad i tidskriften Energy & Environmental Sciences, anger utsläppsnivån 66 gram CO2/kWh för kärnkraft, vilket kan jämföras med vindkraftens 11 g/kWh. Rapportförfattaren, professor Mark Jacobsson, räknar då med ett medelvärde från 103 vetenskapligt granskade livscykelanalyser.”

Artikeln som Bryntse  refererar till återfinns i sin helhet på denna länken. Det är ett utmärkt exempel på skräpforskning, vetefan hur något så mediokert ens lyckas publiceras. Avsnitt 2h tex demonstrerar att Jacobsson inte direkt har grepp om hur kärnkraft fungerar. Men det roligaste kommer i avsnitt 4d när Jacobsson uppskattar koldioxidutsläppen orsakade av pga kärnvapenkrig! Sen kopplar han helt godtyckligt de utsläppen till kärnkraft utan att på något sätt motivera hur kärnkraft skulle vara ansvarig för ett sådant spekulativt krig. Enda motivationen verkar vara detta. 
 
“Because the production of nuclear weapons material is occurring only in countries that have developed civilian nuclear energy programs, the risk of a limited nuclear exchange between countries or the detonation of a nuclear device by terrorists has increased due to the dissemination of nuclear energy facilities worldwide.”

” This emission rate depends on the probability of a nuclear exchange over a given period and the strengths of nuclear devices used. Here, we bound the probability of the event occurring over 30 yr as between 0 and 1 to give the range of possible emissions for one such event as 0 to 4.1 g CO2 kWh−1. This emission rate is placed in context in”

Är det bara jag som tycker den argumentationen är oerhört tunn? Först handviftar han fram påståendet att bara länder med civil kärnkraft producerar vapenmaterial(vilket inte stämmer, se tex Israel). Sen hittar han på ett scenario med ett begränsat kärnvapenkrig och sätter en sannolikhet för att det ska ske inom 30 år. Efter det beräknar han co2 utsläppen från kärnvapenkriget pga brinnande storstäer, viktar utsläppen med sannolikheten för kriget och adderar utsläppen till civila kärnkraftens utsläpp. Men han skissar inte på något sätt upp ett orsakssamband mellan civil kärnkraft och vapenmaterial. Han kan helt enkelt inte förklara hur civil kärnkraft är skyldig till kärnvapenkriget.

Han nämner inte heller att varenda land som idag har kärnvapen skaffade vapenmaterial först, och civila elproducerande reaktorer i efterhand. Inget land i världen har använt civila elproducerande reaktorer för att producera vapenmaterial. Det finns ingenting som berättigar det sätt han kopplar kärnvapenkrig till kärnkraft. 

För att gå vidare, Jacobsson summerar sina resultat i sektion 4a tabell 3. 

Table 3 Equivalent carbon dioxide lifecycle, opportunity-cost emissions due to planning-to-operation delays relative to the technology with the least delay, and war/terrorism/leakage emissions for each electric power source considered (g CO2e kWh−1). All numbers are referenced or derived in ESI  


   

 

 

Technology  


Lifecycle  


Opportunity cost emissions due to delays  


War/terrorism (nuclear) or 500 yr leakage (CCS)  


Total  


Solar PV 19–59 0 0 19–59
CSP 8.5–11.3 0 0 8.5–11.3
Wind 2.8–7.4 0 0 2.8–7.4
Geothermal 15.1–55 1–6 0 16.1–61
Hydroelectric 17–22 31–49 0 48–71
Wave 21.7 20–41 0 41.7–62.7
Tidal 14 20–41 0 34–55
Nuclear 9–70 59–106 0–4.1 68–180.1
Coal-CCS 255–442 51–87 1.8–42 307.8–571

    

 

 

 

Vi ser här att största utsläppskällan för kärnkraft är “Opportunity cost emissions due to delays”.Vad är detta då? Jacobsson förklarar det såhär i sektion 4b

“The investment in an energy technology with a long time between planning and operation increases carbon dioxide and air pollutant emissions relative to a technology with a short time between planning and operation. This occurs because the delay permits the longer operation of higher-carbon emitting existing power generation, such as natural gas peaker plants or coal-fired power plants, until their replacement occurs. In other words, the delay results in an opportunity cost in terms of climate- and air-pollution-relevant emissions.”

“We assume that after the first lifetime of any plant, the plant is refurbished or retrofitted, requiring a downtime of 2–4 yr for nuclear, 2–3 yr for coal-CCS, and 1–2 yr for all other technologies. We then calculate the CO2e emissions per kWh due to the total downtime for each technology over 100 yr of operation assuming emissions during downtime will be the average current emission of the power sector. Finally, we subtract such emissions for each technology from that of the technology with the least emissions to obtain the opportunity-cost CO2e emissions for the technology. The opportunity-cost emissions of the least-emitting technology is, by definition, zero. Solar-PV, CSP, and wind all had the lowest CO2e emissions due to planning-to-operation time, so any could be used to determine the opportunity cost of the other technologies.”

För kärnkraft så antar han att det tar 10-19 år från planering till reaktorn startas.

Jag förmodar att han räknar såhär. Vi börjar planera för en 1GW reaktor idag, om 10-19 år står den färdigbyggd och under de 10-19 åren så används tex 1GW kolkraft (eller mer korrekt den blanding av energikällor som för närvarande finns) istället. Utsläppen under de tio åren pga kolkraften tar han sen och lägger till på kärnkraftens utsläpp minus de utsläpp som hade skett ifall man använder den energikälla med lägst utsläpp istället.  
Oppertunity cost emissions är alltså inte riktiga utsläpp från kärnkraftens livscykel, det anger han själv som 9-70 gram. Nej oppertunity cost emissions är ett 100% fiktivt utsläpp som sker eftersom han antar att andra energikällor kan byggas betydligt snabbare. Men det verkar som han gör flera väldigt bedrägligt antagande här i sina beräkningar. 
Misstag 1. För en stor “vindkraftsfarm”, stor är > 15 MW i hans fall, anger han en planerings till drift period på 2-5 år. Men han kan väll rimligtvis inte mena att det tar lika kort tid att bygga en vindfarm på 4-5 GW som det gör att bygga en på 15 MW? Det är avsevärt mer komplicerat att hitta plats, få tillstånd och bygga tusentals vindsnurror jämfört med tiotals. Om han använder siffrorna 2-5 år för en godtyckligt stor vindkraftsfarm så kan han få hur orealistisk bra siffror som helst. Jag ser heller ingenting i verkligheten som antyder att det är snabbare att bygga säg 10 GW vindkraft än det är att bygga 10 GW kärnkraft. I första fallet handlar det om 30 000 1 MW vindkraftverk om vi ska ha 10 GW i årsgenomsnitt medans det bara handlar om 7-10 reaktorer. Sett över 30-50 år kan man mest troligt bygga ut kärnkraften mycket mer än vindkraften.
Misstag 2. Han ignorerar till synes helt vad som sker när vinden inte blåser eller solen inte lyser. Oavsett hur man vrider och vänder på det så har vind och sol vansinnigt låg tillgänglighet som för det mesta inte matchar efterfrågan. För de länder som inte har vattenkraft så kommer gasturbiner vara billigaste och enklaste backupen till vind och sol. Varför inkluderar han inte backup utsläppen till vindkraftens utsläpp? Jacobsson baserar oppertunity cost emissions i sina beräkningar enbart på “downtime” som beror på planering och konstruktion. Men ska man använda hans metod på riktigt sätt ska downtime även inkludera kapacitetsfaktor. En vindkraftspark med en livstid på 30 år har trots allt en “downtime” på 21 år! 
Misstag 3. Det är fel att anta att om man tar i drift X antal MW förnybar energi eller kärnkraft så kommer det genast ersätta X antal MW fossil energi. Den verklighet vi har att göra med är att de kraftverk som finns mest troligt kommer rulla på tills deras driftstid är slut, för det finns egentligen ingen billigare energi än från kraftverk som redan är byggda. Ingen kommer bygga varken vindsnurror eller kärnkraft med syftet att ersätta fungerande kolkraftverk som har många år kvar. Det vore fantastiskt om man gjorde det, men så kommer inte ske. Det som måste förhindras är att nya fossila kraftverk byggs och att de som tas ur drift ersätts med kärnkraft eller förnybar energi. Nya anläggningar kommer naturligtvis planeras så att de tas i drift samtidigt som ny kapacitet behövs för att ersätta gamla anläggningar. Det trasar helt sönder hela hans “oppertunity cost emissions” siffor, världen fungerar inte så som han antar.
Det var nog om Jacobssons artikel åter till Bryntse

“Dessutom vräker de svenska kärnkraftverken ut enorma 130 miljarder kilowattimmar varmvatten i havet varje år, något som också bidrar till klimatets uppvärmning enligt studier av prof. Nordell vid Luleå Tekniska Universitet.”

Bryntse ignorerar behändigt att det inte verkar finnas någon i hela världen som tar Nordell /1 på allvar och att hans publikationer fått allvarlig kritik. Gumble et al /2 och Covey et al /3 trasar totalt sönder Nordell. Man behöver intekunna  mycket fysik för att inse att Nordells artikel är skräp. Det åår liksom inte att bara ignorera konvektion och diffusion i atmosfären, så som Nordell gör, och sen tro att de resultat man får har med verkligheten att göra. Precis som med Jacobssons artikel är det i mina ögon ett mirakel att Nordells artikel publicerades. Det lustigaste med att Bryntse nämner Nordell är att Nordell lanserar sin teori i strid mot att co2 orsakar uppvärming. Så om Bryntse tror på Nordell, varför nämner han ens då co2 i sin artikel? Typiskt exempel på intellektuell ohederlighet, Bryntse griper gärna tag i vilket halmstrå som helst, oavsett hur absurda, bara för att försöka svartmåla kärnkraft. 

Brynte skriver vidare

“Jacobsson kommer fram till att ny kärnkraft, jämte kolkraft, är det sämsta valet för att bekämpa klimatförändringen. Lägger man dessutom till vad det skulle kosta att hjälpligt återställa urangruveområden så att det går att leva där i framtiden samt beaktar att urangruvor med allt lägre uranhalter snart måste användas så har en holländsk kärntekniker, van Leeuven, kommit fram till att koldioxidutsläppen kan bli över 100 gram CO2/kWh.”    

Vilket tar mig till tredje kalkonvarningen, nämligen van Leeuwen. Till skilland från de två artiklarna som nämns ovan så har van Leeuwens “forskning” inte ens publicerats. Kort och gott, skiten är inte nog bra för att ens kunna klara en rudimentär granskning. Applicerar man van Leeuwens modell för energiåtgång vid uranbrytning(vilket ger upphov till majoriteten av de 100 gram/kWh han påstår) på existerande urangruvor idag så ser man att han överskattar energiåtgången. Men han överskattar inte den bara med det dubbla, nej han överskattar det med en faktor 80!! För en genomgående kritik av van Leeuwens rön och repliker från van Leeuwen själv se denna länken, “Energy lifecycle of nuclear power”.
På nått sätt är det lite roligt att se Bryntse skriva dessa artiklar. För det demonstrerar på ett ypperligt sätt vilka opålitliga källor kärnkraftsmotståndarna måste kräla till för att kunna hitta något att försöka smutskasta kärnkraften med. Mindre underhållande är att många läsare säkert tar för givet att Bryntse, då han är teknologie doktor, alls vet vad han pratar om.

2. J. Gumbel T, H. Rodhe “Comment on “Thermal pollution causes global warming” by B. Nordell [Global Planet. Change 38 (2003), 305–312]”, Global and Planetary Change 47 (2005) 75 – 76

3. Curt Coveya,*, Ken Caldeiraa, Martin Hoffertb, Michael MacCrackena, Stephen H. Schneiderc, Tom Wigleyd “Comment on “Thermal pollution causes global warming” by B. Nordell [Global Planet. Change 38 (2003), 305–312]”, Global and Planetary Change 47 (2005) 72 – 73

1 Comment

Kärnkraften säker och ren. Svar till Johan Swahn, MKG

Svar till Johan Swahn, MKG

Hållbar utveckling handlar om att förse dagens generation med vad den behöver utan att offra framtida generationers möjlighet att göra detsamma. Det finns inga tvivel om att kärnkraften uppfyller det. Uran och torium finns för tiotusentals år. Föroreningar från kärnkraftens livscykel är extremt små och kan reduceras ännu mer när man går över till slutna bränslecykler. Att påstå att kärnkraft inte är hållbar är om något ett bevis på att man inte förstår vad hållbar betyder. Det är som att säga att vindkraft inte är hållbart eftersom man måste bryta koppar och stål för att bygga kraftverken. Kärnkraft kommer utan problem att kunna hålla oss med tillräckligt ren energi fram tills att nästa generation energiproduktion – fusionskraften – är på plats inom 50 – 150 år.

Idén med en plutoniumekonomi var tekniskt sund på 70-talet och den är lika sund idag. Det som satte stopp för idén då var att politiker fick den obegåvade och ogenomtänkta iden att man kan hindra kärnvapenspridning genom att hindra teknikutveckling. De glömde dock att den teknik som krävs för att producera vapenmaterial redan var allmän kännedom. Vilket halvkompetent ingenjörsteam som helst kan designa och konstruera en primitiv, luftkyld och grafitmodererad reaktor av Hanford- eller Windscaletyp som producerar utmärkt plutonium. Idéns misslyckande demonstrerades med tydlighet av att Nordkorea, ett av världens mest efterblivna länder då det gäller teknologi och ekonomi, lyckades både bygga en plutoniumproducerande reaktor samt konstruera en bomb på egen hand, och detta dessutom under hårda sanktioner. Att sticka huvudet i sanden och tro att vi kan tiga bort säkerhetspolitiska utmaningar genom att hindra teknisk utveckling har aldrig, och kommer aldrig, att fungera.

Vidare framsteg inom generell laserteknik kommer snart göra AVLIS- och MLIS-anrikning till en bagatell och då försvinner även det hindret för länder som inte har kompetensen att bygga traditionella anrikningsanläggningar. Det går inte hindra länder som vill ha kärnvapen från att skaffa sig vapen genom att hindra teknikutveckling i väst. Allt som krävs av ett land är viljan. Kunskapen kan sedan hämtas in utan större problem. Och att påstå att breeder-reaktorer i USA, EU, Kina, Ryssland, Indien eller för den delen Sverige, skulle öka vapenspridningsrisken håller inte.

Diskussioner om kärnkraftsolyckor är också något som hör hemma i 70-talet. Johan, om vi ska tala om risker, varför förespråkar du inte en avveckling av vattenkraften? Vattenkraft har bevisligen dödat långt fler människor än kärnkraft under den senaste livstid, mätt både totalt och antal döda per TWh. Endast Banqiao-katastrofen i Kina dödade 30-40 ggr fler än alla de som förutspås dö av cancer pga Tjernobyl. Ser man till riskerna vid energiproduktion är redan nuvarande kärnkraft bland de säkraste energislagen. Reaktortyper som pebble bed-reaktorer kommer i sin tur att helt eliminera ens den lilla risken för härdskador.

De verkliga mördarna i världen är biobränslen, kol, olja och andra brännbara bränslekällor. Det är dessa energislag som vi borde jobba med att påtvinga kraftiga miljöförbättrande åtgärder eller som i fallet med kol och olja minska användningen så mycket som möjligt. Att bränna upp kvistar, kolklumpar eller olja är definitivt inte modern teknologi. Och vad gäller energieffektiviseringar borde du ta en rejäl titt på Jevons Paradox. Risken är nämligen rätt hög att effektiviseringarna som du talar dig varm för får en oväntad och obehaglig effekt.

Dina prisuppgifter för kärnkraft skiljer sig stort från de uppskattningar som Vattenfall, EON, Elforsk med flera presenterar. Inte heller matchar de höga priserna du anger de kostnader man sett vid konstruktion av nya reaktorer i Japan, Korea och Kina. Vi kommer givetvis få en bättre inblick i prisfrågan då AREVA färdigställt några EPR i Europa och Westinghouse några AP1000 i Kina och USA. Den största delen i att kärnkraft blivit dyrare är dock att priserna på råmaterial ökat skarpt, råmaterial som tex vindkraft kräver betydligt mer av. Därför ger ökningar i materialkostnader kärnkraften ännu mer ekonomiska fördelar mot vindkraft, medans de båda förlorar mot kol och gas.

Sen har vi slutförvaring. Det är mycket besynnerligt att du som studerat avfallsfrågan missat att den viktigaste säkerhetsbarriären är den naturliga, dvs transuranernas låga löslighet i vatten under reducerande förhållanden, samt aktinidernas extrema affinitet för sten och lera. Du borde knallat upp till kärnkemisterna under din tid vid Chalmers Tekniska Högskola och läst på lite om aktinidkemi. Det gör inte särskilt mycket om avfallsbehållarna går sönder efter några tusen år eftersom transuranerna stannar på plats då det inte finns något som kan transportera dem vidare. De mänskliga barriärerna är enbart grädde på moset. Naturen har på ett övertygande sätt demonstrerat detta i och med de naturliga reaktorerna som uppstod några miljarder år sedan i Oklo, Gabon. Förhållandena vid Oklo var betydligt värre än de kommer vara i en svensk slutförvaring, men trots det spred sig inte transuranerna mer än någon meter som högst.

Vi är väldigt nyfikna på vilka processer MKG hävdar kan sprida transuranerna från slutförvaringen upp till ytan och där ge den mest utsatta befolkningen en dos som överstiger 0.1mSv/år. Kan du svara på det Johan?

Slutligen Johan, tycker vi det är lite smålustigt att när man slår upp den rapport som du menar på säger att svensken i gemen är emot kärnkraft, så är det första man ser siffror som säger att minst hälften är positiva till fortsatt kärnkraft och i många fall även till vidareutveckling och utbyggnad.

/Michael Karnerfors, Johan Simu, Nils Rudqvist, Mattias Lantz, Johan Kihlberg och Christoffer Willenfort, för Nuclear Power? Yes Please.

2 Comments