Last updated on March 1, 2013
Detta är en längre och mer utförlig version av vår slutreplik till Lise Nordin i SvD.
Lise Nordins respons på vår kritik mot hennes klipp & klistra-debatterande mot Alliansens energiuppgörelse lämnade majoriteten av våra argument obesvarade.
De senaste decenniernas rödgröna kärnkraftsmotstånd har enbart givit oss dåligt fungerande kärnkraft och rusande el-priser vintertid. Att Alliansen ersatt denna politik med en uppgörelse som tillåter kärnkraft – samtidigt som den också satsar på förnybart och energieffektiviseringar – är därför en förödande prestigeförlust för de rödgröna. Nordins svar bekräftar att hennes attack är pajkastning och partipolitiskt käbbel för att dölja detta misslyckande.
Nordin upprepar påståendet att ersättningstaket för en olycka är satt till 12 miljarder. Detta är – som redan påpekats – felaktigt. Hon kompletterar påståendet med lite löst handviftande om konkurs, men det är inte ett seriöst svar.
Hon kommenterar inte vårt argument att det är rätt och rimligt att staten täcker topprisker, därför att det är en av nationalstatens huvuduppgifter. Istället försöker hon väcka ilska genom att hävda att “skattebetalarna” betalar för en olycka. Till detta kan vi i så fall tillägga att eftersom vi skattebetalare – privatpersoner och företag – är de som nyttjar den el som kärnkraften förser oss med är det i högsta grad rimligt att vi också solidariskt betalar för eventuella extrautgifter. Vi gör det redan idag i och med kärnavfallsfonden som finaniseras direkt från vår elräkning och detta tycks Nordin inte ha något emot. Dessutom mjölkas kärnkraften via effektskatten på mer pengar än vad en fonderingspremie skulle kosta.
Nordin hävdar att kärnkraften inte kan försäkras, för inga försäkringsbolag skulle vilja göra det. Att olycksfonder, likt USA’s Price-Anderson Nuclear Industries Indemnity Act, kan lösa försäkringsfrågan verkar hon inte vilja kännas vid. På samma sätt ignorerar hon också vår kritik mot dubbelmoralen i att enbart ställa detta “försäkringskrav” på kärnkraft och inte på andra verksamheter som har samma eller högre risker. (exempel på andra riskindustrier borde nämnas och argumentet förstoras, det är i mina ögon en av huvudargumenten mot Nordin och viktigaste budskapet till läsarna, kärnkraftens olycksrisk är inte unik. Efter att ha läst artikeln borde läsarna ha fått upp ögonen för att kemifabriken, raffinaderiet eller oljehamnen runt hörnet är precis lika “stor och läskig” som en kärnreaktor)
Resten av Nordins svar är gamla slitna floskler om kärnkraften. Vi besvarar dem i korthet.
62 kraft-reaktorer är under uppförande i världen just nu. USA, Ryssland, Japan, Pakistan, Slovakien, Ukraina, Argentina, Brasilien, Finland, Frankrike, Indien, Kina bygger kraftreaktorer. De senaste åtta åren är det enbart två länder som i förtid stängt ned fungerande reaktorer: Sverige och Tyskland. Den nedläggnings-“trend” Nordin försöker hävda existerar inte.
Kärnkraft har i Sverige de lägsta utsläppen av klimatgaser av de olika kraftslagen. En livscykelanalys (LCA) från Vattenfall år 2005 visar att svensk kärnkraft har utsläpp på 3 gram koldioxid per kWh levererad till hushållskund. Vattenkraften ligger på 5 g/kWh, vindkraft på 10 g/kWh, solkraft på ca 70 g/kWh. Och den reservkraft som vi måste starta för att vi inte har kapacitet nog att täcka vårt effekt-behov de kallaste vinterdagarna ligger enligt samma LCA på 1300 g/kWh. Att i det läget påstå att kärnkraft inte bidrar till vår rena energimix är verklighetsfrämmande.
Kärnkraftsmotståndarna har i över 30 år lovat och försäkrat att kärnkraften är lätt att avskaffa. De senaste vintrarna har vi sett att det löftet var noll och inget värt. När vi ändå talar försäkringar undrar vi försynt vem som försäkrar oss elkunder mot de skenande elpriser som kärnkraftsmotståndet lett till. Thorbjörn Fälldin, Birgitta Dahl, Olof Johansson, Lise Nordin och de andra kärnkraftsmotståndarna verkar inte beredda att hala upp plånboken för ersätta oss för deras ouppfyllda löften. Så vem skall betala det?
Warning: Declaration of Social_Walker_Comment::start_lvl(&$output, $depth, $args) should be compatible with Walker_Comment::start_lvl(&$output, $depth = 0, $args = Array) in /var/www/nuclearpoweryesplease.org/public_html/blog/wp-content/plugins/social/lib/social/walker/comment.php on line 18
Warning: Declaration of Social_Walker_Comment::end_lvl(&$output, $depth, $args) should be compatible with Walker_Comment::end_lvl(&$output, $depth = 0, $args = Array) in /var/www/nuclearpoweryesplease.org/public_html/blog/wp-content/plugins/social/lib/social/walker/comment.php on line 42
Hej! Jag är för kärnkraft men har några frågor om argument i era era två inlägg i SvD.
SvD 4/5: “Det innebär att staten med tvång kan omsätta bolagens egendomar och resurser i pengar för att täcka upp alla kostnader som kan tänkas uppstå.”
Är det inte troligt att bolagen då snabbt går i konkurs innan alla kostnader täckts upp och att resterande kostnader faller tillbaka på staten?
SvD 4/5: “Att påstå att det är fel av staten att gå in och täcka topprisker är en självmotsägelse eftersom det är ett av nationalstatens syften att finnas till för just den typen av eventualiteter.”
Vad bygger ni det påståendet på? Vilka andra topprisker täcker staten och bör staten täcka enligt er?
Relaterat till frågan ovan. Ni argumenterar att Nordin är inkonsekvent som kräver “helförsäkring” selektivt bara för kärnkraft och inte för annan energiproduktion. Anta att någon annan än Nordin konsekvent förespråkar att all energiproduktion måste helförsäkras. Har ni i så fall några invändningar mot den principen?
SvD 4/5: “Exempelvis har Tysklands svar på Fukushima redan orsakat långt mer ohälsa och döda på grund ökade fossila utsläpp än vad själva kärnkraftsolyckan gjort.”
Källa?
SvD 4/5: “Beräkningar visar att om detta [atomförsäkringspoolerna] görs gemensamt inom exempelvis EU blir kostnaden för att helförsäkra kärnkraften mot en olycka av Fukushimas omfattning enbart några få ören per kWh. Inkluderas andra större verksamheter inom samma paraply sjunker kostnaden till tiondels ören.”
Källa?
Lise Nordin skrev i SvD 5/5: “Bland annat finansanalytiska bolaget Citigroup fastslår att kärnkraft aldrig byggts någonstans i världen utan ekonomiskt stöd från staten.”
Er replik svarar inte på det. Håller ni med i Nordins påstående?
Är det inte troligt att bolagen då snabbt går i konkurs innan alla kostnader täckts upp och att resterande kostnader faller tillbaka på staten?
Vi skrev att detta tycker vi inte är fel.
Vad bygger ni det påståendet på? Vilka andra topprisker täcker staten och bör staten täcka enligt er?
Allt vad katastrofhantering heter.
Anta att någon annan än Nordin konsekvent förespråkar att all energiproduktion måste helförsäkras. Har ni i så fall några invändningar mot den principen?
Vi tycker att all verksamhet – inte bara energiproduktion – så långt som är rimligt möjligt skall avsätta en del av omsättningen till att täcka upp svåra händelser.
“Exempelvis har Tysklands svar på Fukushima redan orsakat långt mer ohälsa och döda på grund ökade fossila utsläpp än vad själva kärnkraftsolyckan gjort.”
Källa?
Det är bara att räkna på vad de 8 reaktorer som snabbstängdes skulle ha producerat, och applicera följande data på det:
http://nextbigfuture.com/2011/03/deaths-per-twh-by-energy-source.html
SvD 4/5: “Beräkningar visar att om detta [atomförsäkringspoolerna] görs gemensamt inom exempelvis EU blir kostnaden för att helförsäkra kärnkraften mot en olycka av Fukushimas omfattning enbart några få ören per kWh. Inkluderas andra större verksamheter inom samma paraply sjunker kostnaden till tiondels ören.”
Källa?
Europeisk kärnkraft producerar ca 1 000 TWh el varje år, eller 1 000 000 000 000 kWh. Säg 5 öre per kWh på det så blir det 50 miljarder om året. På 20 år – Fukushima beräknas ta längre tid än det att sansera – blir det 1 000 miljarder.
Lise Nordin skrev i SvD 5/5: “Bland annat finansanalytiska bolaget Citigroup fastslår att kärnkraft aldrig byggts någonstans i världen utan ekonomiskt stöd från staten.”
Er replik svarar inte på det. Håller ni med i Nordins påstående?
Vad definerar Citigroup som “ekonomiskt stöd”?
Hej Michael och tack för svaret. Jag har några följdfrågor.
“Vi skrev att detta tycker vi inte är fel.”
Nu förstår jag inte riktigt hur ert resonemang hänger ihop. Ert första svar till Nordin var att statligt övertagande kan “täcka upp alla kostnader”. Men du verkar nu gå med på Nordins linje att övertagandet sannolikt ger konkurs för bolaget med följd att återstående kostnader faller tillbaka på staten men tillägger att det ändå inte är ett problem. Ska jag tolka det som att du tar tillbaka det första svaret till Nordin på denna punkt?
“Allt vad katastrofhantering heter.”
Vad betyder det? Vilka sidor i vilka forskningstexter bygger du det på?
” så långt som är rimligt möjligt …”
Vad betyder det? Vilka argument har ni för att inte kräva helförsäkring snarare än delförsäkring?
“Det är bara att räkna på vad de 8 reaktorer som snabbstängdes skulle ha producerat, och applicera följande data på det:
http://nextbigfuture.com/2011/03/deaths-per-twh-by-energy-source.html ”
Tack för källan. Det framgår inte vad jag kan se om siffrorna är pålitligt tillämpbara på enskilda länder som Tyskland. Känner du till några detaljer om det?
Förstår jag det rätt att ert starka påstående (“långt mer ohälsa och död …”) baseras på att kolkraft använts? Om det kontrafaktiska scenariot utan nedstängning har vi strikt sett inga fakta. T.ex. kunde någon form av tillbud ha skett. Men jag tolkar om det du skriver som ett påstående om förväntat utfall.
“Europeisk kärnkraft producerar ca …”
Tack för beräkningen. Två funderaringar om den. Lise Nordin skrev “långt över 1000 miljarder” men du räknar på exakt 1000 miljarder. För det andra, din beräkning antar, om jag inte missar någonting, att det som inträffat i Japan bara kan ske på ett enda kärkkraftverk i Europa per 20 år. Om det sker två gånger blir kostnaden dubbel. Om tre tredubbel och så vidare. Stämmer det och finns någon grund för att anta det?
“Vad definerar Citigroup som “ekonomiskt stöd”?”
Bra fråga. Jag vet inte, jag citerar enbart vad Nordin skrev.
När det gäller katastrofer och försäkringar är detta en bra artikel.
http://www.radetzki.biz/rapporter/Private_arrangements_65.pdf
Situationen nu med att reaktorägaren har obegränsat skadeståndsansvar (vilket rent praktiskt innebär att företagets alla tillgångar kan tas över och om kostnader överstiger det så måste staten ta kostnaden) är identisk med tex ägare av raffinaderier, kemikaliefabriker, vattenkraftsdammar etc. Att sådana industrier kan orsaka enorma katastrofer har vi sett med Bhopal och Banqiao. Om detta ska tolkas som en subvention så är frågan, varför är denna subventionen ok till vissa industrier men inte till andra?
Nordins siffra på “långt över 1000 miljarder” för skadeståndsanspråk pga Fukushima vet jag inte vars hon fått ifrån. Det verkar ligga närmare 400 miljarder, man får se i efterhand. http://www.bloomberg.com/news/2012-02-13/tepco-widens-loss-forecast-as-fukushima-costs-trigger-8-9-billion-of-aid.html
Men även “över 1000 miljarder” är ingen stor kostnad per producerad kWh, långt mindre än effektskatten (som är unik för kärnkraft i Sverige).
Tysklandspecifik samhällskostnad pga kol kan du se här
http://www.externe.info/results.html
Kärnkraften orsakar en storleksordning mindre samhällskostnader (kostnaden för olycka är inräknad i den siffran).
Här kan du se externe resultaten uttryckt i dödsfall per kWh
http://www.analys.se/lankar/bkgr/bkgr1-01.pdf
Tack Johan för källor! Jag ska läsa.
Ert första svar till Nordin var att statligt övertagande kan “täcka upp alla kostnader”. Men du verkar nu gå med på Nordins linje att övertagandet sannolikt ger konkurs för bolaget med följd att återstående kostnader faller tillbaka på staten men tillägger att det ändå inte är ett problem. Ska jag tolka det som att du tar tillbaka det första svaret till Nordin på denna punkt?
Nej. Det är två olika delargument det där gäller. Nordin säger att taket för ersättning är satt till 12 miljarder. Det är fel… taket är 12 miljarder + resten av bolagets tillgångar.
Om detta ändå inte räcker så är det ändå rimligt att staten tar resten.
Vad betyder det? Vilka sidor i vilka forskningstexter bygger du det på?
Återkom med frågan när den inte bara är spydig.
” så långt som är rimligt möjligt …”
Vad betyder det? Vilka argument har ni för att inte kräva helförsäkring snarare än delförsäkring?
Det som kallas Rimlighetsprincipen… Goggla på det så hittar du det. Rimlighetsprincipen är dubbelriktad och säger att om du får tillstånd att utföra en verksamhet så måste du vidta de åtgärder som är rimliga för att undvika katastrof. Orimliga åtgärder däremot behöver du inte täcka utan de riskerna överförs på samhället. Samhället får inte ställa orimliga krav på en verksamhet när den väl tillåtet den. Kort och gott: har du fått tillstånd att driva din verksamhet skall du inte behöva bryta ryggen av dig bara för att uppfylla kraven som ställs på dig. Det framgår inte vad jag kan se om siffrorna är pålitligt tillämpbara på enskilda länder som Tyskland.Lägsta siffran som anges är 15 döda per TWh… det var den jag använde. Oavsett vilka variationer det finns mellan länder så kan det bara bli värre än det. I övrigt… varje olycka innebär sina egna kostnader, ja. Har vi en förbannad otur ocvh det blir många olyckor på kort tid, då blir det dyrt… ja. Men detta käller alla former av kritisk verksamhet. Ett landsomfattande, långvarit strömavbrott under en köldknäpp i Sverige exempelvis kommer att få en härdsmälta i ett svensk kärnrkaftverk att verka som en barnlek.
Jag såg inte Michaels andra svar när det begav sig. Vi får se om någon upptäcker den här kommentaren och kanske svarar, hoppas det.
Det är två punkter jag vill följa upp om.
Första punkten:
SvD 4/5: “Att påstå att det är fel av staten att gå in och täcka topprisker är en självmotsägelse eftersom det är ett av nationalstatens syften att finnas till för just den typen av eventualiteter.”
martin: “Vad bygger ni det påståendet på? Vilka andra topprisker täcker staten och bör staten täcka enligt er?”
michael: “Allt vad katastrofhantering heter. ”
martin: “Vad betyder det? Vilka sidor i vilka forskningstexter bygger du det på?”
michael: “Återkom med frågan när den inte bara är spydig.”
Frågan var inte det minsta spydigt menad. Det är helt enkelt inte uppenbart för mig vad du menade med “allt vad katastrofhantering betyder” och därför frågade jag. Kan du vänligen kan ge mig en referens till någon i ditt tycke bra förklaring av det? Som jag ser det handlar frågan delvis om vilka risker som det är moraliskt acceptabelt att utsätta andra för och vem det är rättvist att låta bära konstnader när risker realiseras. Så jag undrar vad det är för argument av det slaget som ditt resonemang bygger på.
Andra punkten:
SvD debatt: ” så långt som är rimligt möjligt …”
martin: “Vad betyder det? Vilka argument har ni för att inte kräva helförsäkring snarare än delförsäkring?”
michael: “Det som kallas Rimlighetsprincipen… Goggla på det så hittar du det. Rimlighetsprincipen är dubbelriktad och säger att om du får tillstånd att utföra en verksamhet så måste du vidta de åtgärder som är rimliga för att undvika katastrof. Orimliga åtgärder däremot behöver du inte täcka utan de riskerna överförs på samhället. Samhället får inte ställa orimliga krav på en verksamhet när den väl tillåtet den. Kort och gott: har du fått tillstånd att driva din verksamhet skall du inte behöva bryta ryggen av dig bara för att uppfylla kraven som ställs på dig. ”
Google ger flera olika träffar på den termen så det tipset är inte till så stor hjälp är jag rädd. Din beskrivning är begriplig men en viktig bit saknas ser det ut som. Det förklaras inte vilken rimlighetsbedömning som ska vara styrande. Du tycker delförsäkring är rimligt men Nordin skulle säkert säga att helförsäkring är det rimligaste. Det behövs något annat argument för att komma vidare därifrån.
Martin, I artikel av Radetzki som jag länkade till besvaras till stor del din första fråga. Kortfattat så är några exempel, tillsammans med historiska stora katastrofer eller katastrofexempel:
Vattenkraft (Banqiao)
kemiindustri (Bhopal)
petroleumindustrin (Exxon Valdez, deepwater horizon)
flygindustrin (tänk tex en stor krasch i bostadsområden runt bromma flygplats)
transport av farliga material (tänk urspårat tåg med giftigt material i centrum av någon ort).
De största riskerna i Sverige är väll möjligtvis de stora dammarna (Rasar Suorvadammen utplånas Luleå) och kanske Preemraff Göteborg (pga sitt läge). Men jag har dock ingen koll på svensk kemiindustri så vet ej vad för risker de innebär.
Ett stort problem i sammanhanget är att så vitt jag vet så är det endast kärnkraften som avkrävs en redovisning av “värsta möjliga olyckan”. Jag har aldrig sett någon redovisning av vad värsta möjliga olyckan i Preemraff göteborg skulle ha för konsekvenser. Inte heller finns det någon kostnadsbedömning av ett Suorvahaveri även om det iallafall finns evakueringsprocedurer för det.
Tack för svar Johan. Som sagt är jag för kärnkraft men tycker frågan är svår och vill utforska argumenten och diskussionen här är till hjälp. Jag har försökt ta mig igenom Radetzki men hittar inte svar på första frågan där. Kanske missar jag viktiga inslag i texten? En sak jag får ut är att enligt Radetzki kan bl.a. kärnkraftsindustrin inte helförsäkra sig p.g.a. risk-aversiva inslag i försäkringsbranschen. Ok, men då finns två alternativ. Vi kan tillåta kärnkraft och ge staten risken eller så tillåter vi inte kärnkraft och satsar på t.ex. solkraft. Ett tredje alternativ kan vara att kompensera kärnkraftsalternativen genom subventioner. Kärnkraftsmotståndare kan välja det andra alternativet. Då måste de även säga något om de andra katastrofexempel du gav. En här utväg är att kräva helförsäkring generellt även för kemifabriker och de andra i listan. De kemifabriker som inte kan helförsäkras får stängas eller flyttas eller åtminstone inte nybyggas på samma plats. En andra utväg är att argumentera för att det är någon annan viktig skillnad på kärnkraft och de andra fallen som gör det ok att staten tar över risken bara i de andra fallen. Om kärnkraftsmotståndaren tar första utvägen så hamnar vi i min andra fråga, den om rimlighetsbedömningar.
Jag tycker det finns ett till alternativ. Alla riskindustrier skapar ett gemensam försäkringsbolag/fond där var och en betalar in en premie baserat på den specifika anläggningens risker. Det behöver för den delen inte vara alla riskindustrier, rektorägarna världen över kan göra det själva. Kostnaden för Fukushima tex landar på ungefär 2,5 miljarder per reaktor om man konservativt antar 1000 miljarder i kostnader. Det motsvarar ungefär 3 öre per kWh under en tioårsperiod.
Det fina med ett sånt system vore givetvis att fonden/försäkringsbolaget/vad man nu ska kalla det, kommer granska alla anläggningar och anläggningar utan haverifilter etc får naturligt högre premie.
Den här artikeln av Radetzki är också läsvärd (fast det är väll egentligen en sammanfattning av den andra) http://www2.ne.su.se/ed/pdf/26-4-mr.pdf
1)Det troliga är att staten helt enkelt nationaliserar bolaget och därefter säljer ut det till högstbjudande för att täcka kostnaderna, då undviker man konkurser och får maximalt med pengar.
2) Det skulle vara hur bra som helst om man satte samma krav på försäkring,avfallshantering, miljöregler, nermonteringe osv osv för alla sätt att producera energi.
Återigen, är NPYP intresserade av att få till ny kärnkraft i Sverige eller agera PR-byrå åt alliansen? Alla som såg partiledardebatten igår fattar att om Reinfeldt vore seriös om att bygga nya kraftverk skulle han ta Löfvens erbjudande och göra en M-S deal om nya reaktorer, vilket är vad som krävs för att någon ska våga investera utan att riskera att förlora pengarna efter nästa val. Eller jag kanske missupfattat och hela syftet är att självgott kunna sitta och vara bitter på Birgitta Dahl 20 år senare?
Hade du någon fråga som inte var retorisk och där du faktiskt sökte något slags svar? Eller var inlägget bara ämnat till snarstuckna tjuvnyp?
Hur Reinfeldt sköter den här frågan får du ta med Reinfeldt. Vi i NPYP tycker att en bred blocköverskridande överenskommelse vore bra för det ger stabilitet i frågan.
Om du på något sätt försöker få det till att vår artikel inte håller på grund av något Reinfeldt sade i partiledardebatten igår så får du nog argumentera bättre än vad du gjorde ovan. 🙂
Ni missade att skjuta ner ett annat skenargument. När folk tar upp att Olkiluoto 3 är försenad och över budget (eller för den den delen Flamanville 3) så varför inte påpeka att Taishan 1 och 2 båda är i tid och i budget (eller egentligen lite under).
Eller för den delen, varför inte påpeka att av någon anledning kostar det 2.5ggr så mycket att bygga samma reaktor i väst jmfrt med i kina?
Utrymme fanns inte. Vi ville… men med 2500 tecken var vi tvugna att gå hårt fram med saxen.
Det finns många fler sätt att skjuta ned det argumentet. Som att Citytunnelen i Malmö – som är dubbelt så lång som Hallandsåstunneln – absolut inte kan vara klar på bara ynka 5 år och på budget när ås-tunneln inte är klar efter 15 års byggande…