Stråldoser i Japan just nu och bananer – Nuclear Power? Yes Please

Last updated on March 1, 2013

Kyodo har skrivit liter mer om jodhalterna i dricksvatten i olika regioner. De skriver att värdena ligger över gränsen i Fukushima, men anger ingen siffra. Sen ger de följande:

Tochigi 77 Bq jod, 1.6 Bq cesium
Gunma 2.5 Bq jod, 0.22 Bq cesium
Saitama 0.62 Bq jod
Chiba 0.70 Bq jod
Tokyo 1.5 Bq jod
Niigata 0.27 Bq jod

Gränsevärdena är 300 Bq för jod och 200 Bq för cesium. Halveringstiden för Jod-131 är 8 dagar, för cesium-137 30 år och för cesium-134 2 år. Om nivåerna går högre är det nog dags för japanerna att börja äta jodtabletter i några veckor tills det sönderfallit bort. Cesium är värre, det stannar kvar länge, men hittills är nivåerna totalt försumbara, en tusendel till en hundradel av gränsvärdet.

För att jämföra aktivitetsnivåerna i vattnet med något vi har en vardaglig förståelse för så kan vi omvandla det till stråldoser och jämföra med stråldosen vi får om vi äter en banan. Inte för att försöka trivialisera vad som sker, utan för att försöka ge inblick i de mängder man pratar om och vad de faktiska konsekvenserna av det är just nu.

En siffra i Bq ger på egen hand ingen information om hur farligt något är, det säger bara hur många radioisotoper som sönderfaller per sekund. Olika radioisotoper sönderfaller med olika energier och ger ifrån sig olika typer av strålning(alfa, gamma, beta). Det som avgör hur farlig en viss aktivitet är beror på hur stor mängd energi som den avger till kroppsvävnader och vilken typ av strålning det är. Vet man aktiviteten, sönderfallsenergin och typen av sönderfall så kan man räkna om Bq till stråldosenheten Sievert(vilket är proportionerligt med mängden energi som deponerats i vävnader).

Som tur är finns det listor på faktorer för att konvertera en aktivitet till Sievert. Se tex tabell A:2 i detta dokumentet(säkerligen något föråldrat, men det enda jag hittade nu snabbt) och några andra i tabell 7.1 här. Doskonverteringsfaktorn för kalium-40 är 6.2-10^-6 mSv/Bq. En banan innehåller ungefär 14 Bq kalium-40 ger då alltså runt 0.1 mikroSievert.

Om man då går igenom listan på jod och cesiumhalter i vattnet så kan man räkna ut stråldoserna man utsätts för av att dricka 1 liter i respektive region, uttryckt i milliSievert och även i Bananekvivalenter. Att dricka en liter vatten just nu i Tokyo är alltså stråldosmässigt lite mindre än om man äter en halv banan. I Fukushima däremot(om man antar att de ligger på gränsvärdena för jod och cesium och att allt cesium är cesium-137) får man i sig över hundra bananekvivalenter per liter vatten man dricker och i Tochigi nästan 20 bananer per liter. Stråldoserna på själva reaktorområdet som ligger runt 0.5 mSv per timme just nu är däremot ekvivalent med 500 bananer per timme. En direkt skadlig dos är ekvivalent med 10 miljoner bananer och 2 miljoner bananer ökar statistiskt sett cancerrisken med 1% (man antar att cancerrisken ökar med ungefär 5% per Sievert om man får dosen under en lång tidsperiod). Om en person i Tokyo dricker 3 liter vatten per dag under 40 år med den aktivitet man uppmätt idag så ökar hans cancerrisk med 0,38%, att jämföra med en livstidsrisk på cancer som naturligt ligger på ca 30%.

Region	Bq jod	Bq cesium	mSv jod	mSv cesium	total mSv	Bananer
Tochigi	77	1,6	0,001694	0,000021	0,001715	19,8
Gunma	2,5	0,22	0,000055	0,000003	0,000058	0,7
Saitama	0,62		0,000014	0,000000	0,000014	0,2
Chiba	0,7		0,000015	0,000000	0,000015	0,2
Tokyo	1,5		0,000033	0,000000	0,000033	0,4
Niigata	0,27		0,000006	0,000000	0,000006	0,1
Fukushima	300	200	0,006600	0,002600	0,009200	106,0